Sociokulturell teori

Sociokulturell förståelse av lärande utgår från det kollektiva samspelet mellan gemensamma resurser för tänkande och handling å ena sidan och individens lärande å andra sidan.

Att ha ett sociokulturellt perspektiv på lärande innebär att man ser på gruppens kompetens som större än summan av de enskilda gruppmedlemmarnas kompetens.

Alla former av grupparbeten, samtal och samspel blir därför viktiga ingredienser i lärande.

Vi konstruerar verkligheten genom vad vi gör och vad vi är.

Hur vi lär är en fråga om hur vi tillägnar oss resurserna för att tänka och utföra olika praktiska uppgifter. Därför har alla olika förutsättningar att lära i olika situationer, beroende exempelvis på erfarenhet och social bakgrund.

Kritiken mot sociokulturella teorier handlar om att individen reduceras till sin situation.

Roger Säljö - en svensk förespråkare

En av våra mest publicerade och främsta förespråkare för den sociokulturella teorin är Roger Säljö, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet. Han skriver i sin bok Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv:

och fortsätter:

Kunskaper och färdigheter av dessa slag kommer, menar Säljö, från de insikter och handlingsmönster som byggts upp historiskt i ett samhälle och som vi blir delaktiga i genom interaktion med andra människor. Vad som nu händer är att IT förändrar skolan och lärandet. Världen kommer in i klassrummet och klassrummet kommer in i världen.

Vygotskij

Den mest kända sociokulturella teorin är Lev Vygotskijs tankar om barnets proximala utvecklingszon. Vygotskij menade att barnet kan imitera och agera med handlingar som till en början går utanför barnets egen förmåga, men som införlivas till kompetens i meningsfulla sammanhang.

Genom språket får barnet nya begrepp av mer kompetenta barn och vuxna. Genom att använda dem i nya sammanhang gör barnet begreppen till sina egna. På så sätt vidgas barnets individuella begränsningar till att omfatta deltagandet i det aktuella utövandet. Kunskap och lärande sker och utvecklas genom samspel, när man deltar i en social aktivitet.

Lev Semanovich Vygotskij (Vygotsky på engelska, 1893 - 1934) var länge en bortglömd marxistisk psykolog och pedagog. Under 1980-talet återupptäcktes hans teorier om lärande och idag är de mycket inflytelserika inom pedagogiken, inte minst i forskningen om barns språkliga utveckling och modern distansutbildning.

Aktivitet är ett nyckelord för lärande, säger Vygotskij. Lärandet, tänkandet, talandet, och skrivandet har alltså inte sitt ursprung i en inre mental värld, utan i aktiviteter med andra människor. Människor som är framgångsrika i sitt lärande och sin utveckling är:

• socialt aktiva, ofta bra på relationer
• använder hjälpmedel
• befinner sig i rätt situation
• omformar relationer, hjälpmedel och situationer

All utveckling har två faser, först på en social nivå och därefter på en individuell ”inre” nivå. Utvecklingen börjar i fysiska relationer mellan människor, som sedan fortsätter som tankearbete inom individen. Tankeutveckling startar alltså med andra och det jag idag kan göra med andra, kan jag i morgon göra själv. I denna yttre dialog förekommer det också ett stort mått av imitation eller plagiering, något Vygotskij tycker är helt naturligt och av godo, eftersom den efterföljande inre dialogen – det vi ofta kallar reflektion eller tänkande – är helt beroende av det tidigare sociala samspelet med andra människor.

Alla lärsituationer gynnas av dialog!

Vygotskij talar också om något han kallar ”den proximala utvecklingszonen”, dvs den zon där barnet/eleven imiterar det man är på väg att lära in (spädbarnets joller är exempelvis en förberedelse för att det senare ska kunna kommunicera med ord). Man imiterar den förmåga som står i tur att läras in eller utvecklas ytterligare ett steg. Barnet står, enligt Vygotskij, ofta inför situationer när det gör vad det inte kan. Men kan ändå vara med, tillsammans med andra. Det handlar alltså om att barnet tänjer sina gränser genom att överskrida sin aktuella förmåga att lösa problem med hjälp av en kunnigare vuxen (lärare/förälder eller en fiffig kompis som vägleder, resonerar och diskuterar, ifrågasätter och ”bollar” problemet, utan att berätta hur det ska vara.

Meningsfulla interaktioner är grunden för allt lärande och de jämlika relationerna (i Vygotskijs värld hyllas både mästarens och novisens sätt att närma sig problemet!) skapar dessa utvecklingszoner.

Det finns också ett intressant resonemang i Vygotskijs teorier som säger att det finns en vinst i att strukturera, uttala och omformulera sina tankar; säga dem högt eller tyst inne i huvudet eller skriva ner dem. Det är i detta omformulerande som tankarna fullbordas i det så kallade inre pratet. En tanke som förändras till prat omkonstrueras och får en annan form och kanske också delvis en annan mening. Därför är det så viktigt för våra elever att föra en dialog, med varandra och med vuxna. Tänkande och pratande/skrivande hör ihop!

Det är därför vi lär oss extra mycket, eller extra bra, när vi berättar för någon annan, eleverna inför varandra eller vi lärare som ofta blir mycket duktiga på att tänka, se helheter och samband.

Allt lärande kräver samarbete och kommunikation mellan flera människor, enligt Vygoskij. En dator med ett bra program eller utbildningsmaterial kan därför aldrig ersätta mänsklig kommunikation. Utbildningar med IT-stöd bygger numera nästan alltid på olika varianter av sk "cooperative learning" och/eller "collaborative learning", det vill säga att studenterna ska diskutera och samarbeta via Internet. Lärandet blir menar man mer effektivt om du lär tillsammans med andra eftersom du då får chans att möta flera olika perspektiv och synpunkter, vilket utmanar din grundläggande förståelse av en viss företeelse eller idé. Detta i sin tur motiverar dig till ytterligare lärande samtidigt som du tränar och förbättrar din förmåga genom att fråga, diskutera och dela information med andra i en problemlösningsprocess.

En film som förklarar Vygotskijs proximala utvecklingszon

Se gärna föreläsningen nedan där Roger Säljö pratar om digitaliseringens påverkan på barns kognitiva utveckling ur ett Vygotskijskt perspektiv.

Reflektera över

På vilket sätt kan sociokulturella teorier om lärande och utveckling kopplas till olika typer av IT-verktyg och digitala resurser?

Referenser och bra www-resurser

Läs mer om Social Development Theory (på engelska)

Kunskapsbygge på nätet - en studie av studenter i dialog - En avhandling av Claes Malmberg, Malmö högskola.

Läroverktyg - om lärande och forskning i digitala miljöer. KK-stiftelsens skriftserie Nr 18.

https://learning-theories.com/ - En kunskapsdatabas på engelska med teorier och biografier.

Säljö, Roger (2005) Lärande och kulturella redskap. Om lärprocesser och det kollektiva minnet. Stockholm: Nordstedts Akademiska förlag.

Säljö, Roger (2000), Lärande i praktiken, Stockholm: Prisma.

Vygotskij, L.S. (Rieber, Robert W. dd.) (1997), The Collected Works of L.S. Vygotsky Vol. 4 The history of the development of higher mental functions, transl. Marie J. Hall, prologue by Joseph Glick. New York: Plenum.

Bonusmaterial för (blivande) lärare

Att jobba som lärare ger många tillfällen att fundera över svåra frågor. Man ställs gång på gång inför situationer som får en att undra. Det är intressant och kul, men ibland riktigt svårt. Vi får aldrig glömma hur viktigt det är att visa att man tror på elevens förmåga och kompetens. Det gäller också att stå på sig kring sina värderingar som lärare. Bill Ayers (Barack Obamas vän och känd från presidentvalskampanjen) säger det rätt bra i denna video:

Du har nu tagit dig igenom Steg 1. Här kan du testa dina nyvunna kunskaper!

Testa dig själv 1

➤