Blended learning

Tiden är en av våra värdefullaste resurser. Genom att använda teknikens möjligheter i kombination med fysiska träffar kan vi skapa utbildningar som passar den moderna människan.

Många betraktar därför blended learning som framtidens modell för utbildning.

I "blandade lärmiljöer" - som blended learning heter på svenska, kombineras traditionella klassrumsmetoder med flexibelt lärande på nätet. När variationen ökar blir det också lättare att individanpassa lärandet efter deltagarnas behov och förutsättningar.

Till skillnad från flexibelt lärande så innehåller blandade lärmiljöer alltid inslag av fysiska möten, men också många olika typer av självtest, experiment, diskussioner och även projekt samt digitalt skapande.

I den här kortfilmen från Flexibelt lärande förklarar IKT-utvecklare Peter Gunnebro vid DalaVux vad Blended learning är och nyttan med att använda sig av blandade lärmiljöer i undervisningen.

Allt lärande är inte lika

Traditionell utbildning kännetecknades länge av passivt lyssnande, det vi brukar kalla katederundervisning. Men, redan i början av 1900-talet ifrågasattes denna metod av John Dewey. Han lanserade metoden "learning-by-doing" eller "lära-genom-att-göra" vilket innebar att för ett optimalt lärande ska ske behöver teori och praktik varvas med diskussioner och handling samt tid för reflektion över det man just lärt sig. Detta ledde senare till att pedagoger började tala om och utveckla metoder för upplevelsebaserat och experimentellt lärande och till att organisationer som Scoutkåren och 4H fortfarande idag bygger sin pedagogik på Deweys modell.

Teknikens möjligheter förändrar undervisning och lärande

När tillgången till datorer ökade och mobila enheter blev allt vanligare och internet spreds till hemmen, började människor testa hur dessa "nya" verktyg skulle kunna användas i utbildningssyfte. Det var framför allt pedagoger som ledde kurser för fort- och vidareutbildning av yrkesverksamma, som började testa olika blandade lärmiljöer.

I och med att digitala lärplattformar och sociala medier började användas i alla utbildningar samt att webbaserade gratisverktyg lanserades som kunde underlätta samarbete via nätet, utvecklades vid sidan av rena distansutbildningar många olika typer av blandade lärmiljöer. Pedagoger som själva använde internet och digital teknik för sitt lärande designade helt enkelt en för ämnet och för sina studerande lämplig mix av fysiska träffar, inspelade miniföreläsningar, webbaserade verktyg för visualisering och experimenterande i både virtuella och fysiska miljöer samt automatiserade självtester för återkoppling och övning.

Hur ser då framtidens lärmiljöer ut?

Enligt Claes Magnusson, rektor vid Malmö yrkeshögskola, kommer framtidens lärande att levereras via internet. Många inom utbildningssektorn håller med om hans vision, men långt ifrån alla. För de flesta grupper av individer, inte minst för barn och unga, kommer det med all säkerhet i stället vara olika former av blended learning som blir den helt dominerande modellen för undervisning .

Redan nu finns det ett antal intressanta tekniker att hålla ögonen på. Begreppet ”gamification”, som innebär att man lyfter in moment från spelvärlden i utbildningen, är en aktuell och ökande trend. I spelifierat lärande - som det kallas på svenska, använder man sig av erfarenheter från speldesign för att öka motvationen och lärandet hos den studerande.

I "game-based learning" - spelbaserat lärande använder man istället spel som Minecraft, World of Warcraft och Sim City som en metod för att få en djupare och mer genomgripande förståelse av ett moment eller ämne.

Augmented reality kallas en teknik där man projicerar virtuell information som ett lager över den riktiga världen, vilket gör att vi kan ta del av information och samtidigt interagera med världen omkring oss. Det omåttligt populära mobilspelet Pokemon Go, bygger på augmented reality, där du genom att rikta din din mobiltelefon mot en plats kan upptäcka och fånga olika virtuella figurer. Spelet som spelas av både barn och vuxna har fått människor över hela världen att röra på sig mer utomhus och där upptäcka platser, skulpturer, byggnader och annat som de annars inte skulle ha lagt märke till. Tekniska lösningar för denna teknik är bland annat Microsoft Hololens, Google glasses, men också olika appar.

En annan teknik som ofta näms i samband med utbildning är artificiell intelligens. Det är inte längre bara i filmer som vi kan se detta, utan det används redan nu inom handeln, exempelvis säljs det Barbiedockor som man kan interagera med på nätet. Andra exempel på artificiell intelligens är olika "bottar" eller program som kan utföra olika automatiserade uppgifter som Apples personliga röstassistent "Siri", IBM:s "Watson" och Wolfram Alpha vilka bland annat kan besvara dina frågor direkt genom att de automatiskt samlar, sortera och lagrar informationen på olika webbsidor.

Furhat är ett annat exempel på hur ett svenskt uppstartsföretag inom robotutveckling experimenterar med lösningar inom utbildningssektorn, som fick mycket uppmärksamhet under 2016.