Blooms taxonomi

Alla som tagit sina första steg på den formella pedagogiska utbildningens stig har läst om Blooms taxonomi - ett system för att kategorisera olika dimensioner av kunskap och lärande.

Blooms taxonomi är ett av resultat av en mångårig forsknings- och utvecklingsprocess och har inte enbart utvecklats av Benjamin S. Bloom själv, utan av en stor forskningsgrupp.

Systemet brukar presenteras i form av en tabell eller en pyramid. I den kognitiva dimensionen kan Blooms taxonomi se ut så här: (Bilderna kommer ifrån filmen från Common Sense Education nedan.)

År 1956 publicerades de första resultaten, men på senare år har taxonomin utvecklats vidare för att bättre passa dagens förutsättningar. En central figur vid denna utveckling var David R. Krathwohl. Under 1990-talet utvecklade han tillsammans med en av Blooms studenter, Lorin W. Anderson, en reviderad taxonomi. Den innehåller förutom en revidering också en tilläggsdimension i form av vilken typ av kunskap som avses (faktakunskap, procedurkunskap osv.). Tillsammans bildar de en matris som kan vara till nytta för dem som arbetar med inlärningsmål.

Se videon nedan som förklarar hur taxonomin förändrats och anpassats till dagens digitala verklighet och visar exempel på verktyg som kan stödja lärande på olika nivåer.

Intressant är att observera att den lägsta nivån i den gamla taxonomin, “knowledge” efter 45 år ersatts med “remember”, vilket återspeglar en utveckling i synen på vad kunskap är. Också högst upp har det skett en förändring: “evaluation” har ersatts med “create”. Innehavaren av den högsta formen av kunskap är alltså inte den som kan evaluera, utan den som skapar nytt!

Blooms taxonomi används främst för att formulera kognitiva mål och man tänker sig också att det finns en hierarki mellan de olika kunskapsnivåerna. Tanken bakom systemet är att hjälpa studerande att utveckla sin förmåga att lära.

En översättning av begreppen i den (nya) kognitiva dimensionen ger nerifrån och upp:
Minnas – Den studerande kan memorera och återge fakta.
Förstå – Den studerande kan använda och resonera kring fakta samt förstå relationer och samband.
Tillämpa – Den studerande har omvandlat kunskaperna till generella principer och kan tillämpa kunskaperna på nya ämnesområde.
Analysera – Den studerande kan analysera fram beståndsdelar ur en helhet, dissekera ett fall, organisera och se mönster.
Värdera – Den studerande kan bedöma, se konsekvenser samt utvärdera idéer, metoder och lösningar.
Skapa – Den studerande kan samordna, dra slutsatser och skapa något eget.

I den här filmen får du en fördjupad förklaring av de olika nivåerna.

Här har den kognitiva dimensionen uttryckts som en tabell (Pdf-fil) med en översättning och tolkning av Blooms taxonomi för lärandemål. Modellen bygger på en sammanfattning och översättning som Khalid El Gaidi gjort efter Gronlund N.E. How to Write and Use Instructional Objectives (2000).

Blooms övriga två dimensioner är:

• Den känslomässiga dimensionen berör utvecklingen inom områden som har med känslor och attityder att göra.
• Den psykomotoriska dimensionen beskriver förmågan att hantera verktyg eller instrument.
  
  

I videon nedan visas ett exempel på hur viktigt det är att tänka efter varför och hur du ska använda digitala resurser som stöd för lärande och att kombinera en teori, i detta fall Vygotskis teori om den proximala utvecklingszonen, med en modell som exempelvis Blooms taxonomi. Det finns flera vägar för att nå samma lärandemål beroende på vilka förkunskaper deltagare har. Det är därför inte säkert att alla ska lösa uppgiften på exakt samma sätt och använda samma verktyg

Referenser och bra www-resurser

Läroverktyg - om lärande och forskning i digitala miljöer. KK-stiftelsens skriftserie Nr 18.

https://learning-theories.com/ - En kunskapsdatabas på engelska med teorier och biografier.

Edström, K. Instruktioner för formulering av kursmål (learning outcomes). KTH Learning Lab.

Biggs, J.B., and Collis, K.F. (1982). Evaluating the Quality of Learning - the SOLO Taxonomy.

Bloom Benjamin S. and David R. Krathwohl. Taxonomy of Educational Objectives: The Classification of Educational Goals, by a committee of college and university examiners. Handbook I: Cognitive Domain. New York, Longmans, Green, (1956).

Torwald, Nils. Råd och idéer för examination inom högskolan. Högskoleverket (1997).