MOOCs

Internet och kommunikationsteknologin har skapat nya och förändrade förutsättningar för lärande. Plötsligt kan studenter från hela världen läsa en och samma kurs tillsammans.

Universitetsvärlden har förändrats så att mer av undervisningen sker på nätet, där studenter från hela världen kan mötas och utbyta idéer, erfarenheter och tankar kring ett visst ämne som intresserar dem och de vill lära sig mer om.

2011 blev det riktiga startskottet för MOOC:ar. Då lanserade Stanford University i USA en öppen onlinekurs i maskinlärande eller articifiell intelligens (AI) som lockade fler än 160 000 studenter från hela världen.

Några få, de allra duktigaste studenterna, erbjöds senare jobb på Google, vilket ytterligare ökade intresset för personer att anmäla sig. Intresset från media för detta var också stort vilket bidrog till "hypen".

Hur fungerar MOOC:ar och vad är det nya?

MOOC är en förkortning av Massive Open Online Courses, vilket innebär att tusentals personer samtidigt och gratis kan läsa en och samma nätbaserade utbildning under en begränsad och förutbestämd tid. Det nya är att elituniversitet som Stanford, MIT och Berkley plötsligt blivit tillgängliga för alla genom dessa kostnadsfria onlinekurser utan antagningskrav. Kurserna ges som korta föreläsningar på video med kontrollfrågor och inlämningsuppgifter som maskinrättas.

Det kostar alltså ingenting att anmäla sig och bli antagen till en utbildning, utan vem som helst från hela världen kan anmäla sig. Däremot vill du ha ett intyg på att du genomfört kursen med lyckat resultat kan du få betala en mindre summa.

Även om samma metoder hade använts under lång tid i andra nätbaserade distansutbildningar, inte minst i Sverige, så uppfattades detta ändå av omvärlden som något nytt. Sommarmatte som lanserades av KTH Matematik redan 2004, hade exempelvis 10 000 samtida deltagare i sina överbryggningskurser.

Hypen runt MOOC:ar var stor framför allt i USA och andra länder där en högskoleutbildning kostar mycket pengar och därför är få förunnade. Det som kanske var nytt, förutom att kurserna var gratis och inte krävde särskilda förkunskaper, var att man i större utsträckning samlade in data om deltagande studenter och analyserade dessa för att t ex vidareutveckla metoder för automaträttning av inlämningsuppgifter, som byggde på AI.

Det finns många olika typer av MOOCs och kurserna kan skilja sig åt mycket i kvalitet. Från lägstanivån med en inspelad befintlig föreläsning och några självrättande quiz till omfattande och genomarbetade kurser med en anpassad IT-pedagogik, där man samlar in stora mängder data om kursdeltagarna och analyserar detta i syfte att kunna utveckla och förbättra kursen ytterligare inför kommande kursomgång.

I Sverige har några av de mest välrenomerade universiteten lanserat egna MOOC:ar på engelska för en internationell publik. Främsta orsaken till att de gjort detta är för att marknadsföra sig själva internationellt, men de vill också lära sig mer om metodiken bakom denna form av nätbaserad utbildning. Först ut i Sverige var Karolinska Institutet som 2014 lanserade fyra MOOC:ar i samarbete med EdX.

Både Lunds universitet (tillsammans med Coursera) och Chalmers (tillsammans med EdX) erbjuder numera flera MOCC:ar som en del av sin verksamhet.

EdX är en icke-vinstdrivande koncern och ursprungligen ett samarbete mellan Harvard University och MIT, Massachusetts Institute of Technology. Numera har cirka 40 universitet anslutit sig. Coursera är ett amerikanskt utbildningsföretag som utvecklades av forskare och lärare vid Stanford i samband med att Stanford lanserade sin första MOOC i maskinlärande (AI). I februari 2017 samarbetade Coursera med 149 universitet i 29 länder och hade 24 miljoner registrerade användare i 2000 kurser.

Avhoppen från MOOC:ar är fortfarande stora. Runt 80% av de som anmäler sig idag avslutar inte kursen. Men, de som gör det kan ofta använda kursintyget i sin meritlista (CV) och arbetsgivare ser över lag positivt på denna merit. Den visar att personen ifråga är både målinriktad, uthållig och ihärdig samt har en vilja att fortsätta lära och utvecklas.

Skillnaden mellan C-MOOCs och X-MOOCs

Begreppet MOOC myntades av Dave Cormier under en öppen nätkurs inom open access-rörelsen kallad "Connectivism and Connective Knowledge". Där var varje individs personliga nätverk och intressen en viktig komponent i ett öppet nätbaserat livslångt lärande, ofta centrerat kring en grupp studenter, lärare och handledare som tillsammans vidareutvecklar kursmaterialet, ibland i en riktning som den ansvarige läraren inte har förutsett. Denna typ av massiva öppna onlinekurser brukar därför kallas för C-MOOCs (där C:et står för "Connective").

Detta för att skilja dem från s.k. X-MOOCs (där X:et står för Extended, external eller "extra" kurser) d.v.s. nätkurser vilka utvecklats utöver det vanliga kursutbudet och ofta i ett marknadsföringssyfte. X-MOOC:ar bygger på användningen av mer traditionella metoder som inspelade videoföreläsningar, maskinrättade inlämninguppgifter och sjävrättande quiz vilka skapas i förväg av ett utvalt lärarteam vid universitetet. Det är alltså stor skillnad på att delta i en C-MOOC eller en X-MOOC.

Framtiden för MOOCs - vad är nästa steg?

Kanske känner du någon som gått en MOOC, eller så har du själv gjort det eller funderat på att testa?

Nu när den värsta hypen lagt sig och MOOC:ar finns att hitta om nästan allting du är intresserad av så tänkte vi låta George Siemens, som tillsammans med Stephen Downes utvecklade de första öppna online-kurserna och konnektivismen, ge oss sin framtidsvision, särskilt när det gäller fort- och vidareutbildning för vuxna i ett nätverkssamhälle. Redan idag uppfattar många sin mobil och sin närvaro på nätet som det de inte vill vara utan. Robotiseringen kommer att förändra arbetsmarknaden och fler och fler tjänster går att sköta online. Hur kommer då utbildningen att se ut?

Den här inspelningen gjordes vid Columbia university i New York 2015. Vad har hänt sedan dess?

Vad tror du själv om framtiden för öppna nätbaserade kurser och MOOC:ar - vad blir nästa steg?

Du har nu tagit dig igenom Steg 6. Här kan du testa dina nyvunna kunskaper!

Testa dig själv 6