Reflektionsuppgift

Din uppgift var att reflektera över hur olika pedagogiska teorier kunde kopplas till användningen av IT som stöd för lärande och undervisning

Här är några tankar vi själva fick när vi funderade på detta:

Behaviourismen

Framför allt spel och spelbaserat men också spelifierat lärande samt användningen av quiz och andra självrättande test vilka bygger på att man samlar poäng och får direkt återkoppling när du svarar rätt eller fel enligt en förutbestämd mall/ett facit, bygger på behaviourismens teorier om lärande och utveckling.

Konstruktivismen

Piaget såg kunskap som en process, en ständigt pågående utveckling. Han menade att varje stadium sätter sina gränser för vad barn kan lära sig. Barnet klättrar således uppför en kunskapstrappa, först utveckling, sedan inlärning. Bruner menade att ny kunskap inte bara ska samlas utan även måste bearbetas av individen för att kunna läggas till tidigare kunskap samt att intuition är underskattat.

Konstruktivistisk teori ligger till grund för hur många ofta korta webbkurser är uppbyggda där du måste gå igenom materialet i en viss förutbestämd ordning, svara på självklara frågor för att komma vidare till nästa steg och där ingen hänsyn tas till individens förkunskaper när kursinnehållet utfotmas. Man ser lärande som en form av olika utvecklingssteg som individen måste genomgå på egen hand. Deltagaren lämnas ofta utan återkoppling annat än automatisk sådan. Även en hel del av de spel och videofilmer som utformats för yngre barn utgår ifrån konstruktivitiska idéer, med många repetitiva övningar.

Sociokulturella teorier

Här tänker vi främst på en ökad användning av sociala medier och olika diskussionsforum i undervisningen men också på användningen av olika gruppövningar där individer ska samarbeta över internet. Exempelvis är uppgiften att skriva i ett och samma dokument eller skapa och presentera sina resultat tillsammans med hjälp av olika multimediala verktyg. Samarbete och att lära av varandra är i fokus när utbildningen utformas och IT används som stöd för detta och för att förenkla återkopplingen från lärare och kurskamrater. Hela tanken kring kollegialt lärande utgår ifrån dessa teorier om lärande och utveckling.

Kollaborativt lärande

Användningen av sociala medier i undervisningen och olika former av samarbetslärande t ex lärarteam som delar med sig av sina erfarenheter eller olika intressegrupper på nätet bygger också på teorier om kollaborativt lärande. Till dessa teorier kan även kopplas användningen av alla olika typer av digitala vertyg för att t ex planera och samarbeta kring en uppgift eller ett ämne. Exempelvis Wikipedia /wikimedia eller när deltagare/elever uppmanas att själva skapar testfrågor och ge återkoppling till varandra. X-MOOCs använder ofta detta som en viktig ingrediens i sina kurser, kombinerat med quiz, självtest etc.

Konnektivism

Denna teori har växt fram ur vår ökade globala nätverknde och användning av digitala medier och internet för att lära oss nya saker och hitta andra med liknande intressen. Främsta exemplet är kanske utfromningen av sk C-MOOCs, där den kursledaren inte alltid vet vid kursstarten vilket innehåll kursen kommer att få utan detta växer fram under kursens gång och beror på deltagarnas egna bidrag och förkunskaper samt vad de vill diskutera, studera och lära sig mer om. Lärandet sker i princip alltid online. Därför är IT en nödvändig och viktig del och individens lärande ses som livslångt.

Multimodala teorier

Eftersom vi enligt dessa teorier lär med alla sinnen så kan nya medier hjälpa till att enkelt förmedla information till individer på olika sätt, inte bara genom text och tal utan också via ljud och bild (men tyvärr inte ännu lukt). Användningen av dansmattor, kinetiska spel, som kan läsa rörelser samt video och audio för att demonstrera eller spela in och därefter studera en individs lärande bygger på teorier om multimodalt lärande. Också det utökade eller utvecklade textbegreppet kan kopplas till dessa teorier. Sensoriska digitala verktyg som fiberlampor vilka växlar ljus och intensitet vid beröring och knappar som vibrerar är exempel på hur IT kan användas för att underlätta barns utveckling av olika kognitiva förmågor.

Upplevelsebaserade teorier

Lärande genom upplevelser och erfarenheter innebär inte en undervisningsmetod i sig, utan ett holistiskt koncept på lärandet. Lärandet sker i alla mänskliga miljöer, i skolan såväl som på arbetsplatsen och i ICA-affären. Lärande är en livslång process som omfattar alla åldersgrupper och också mer grundläggande begrepp för mänsklig anpassning, som kreativitet, problemlösning, beslutsfattande och attitydförändring.

Olika simuleringar, rollspel och användningen av lärplattor, mobiler och QR-koder för att skapa digitala och analoga "skattjakter" eller äventyr är alla exempel på hur användningen av IT kan kopplas till upplevelsebaserade teorier om lärande. Digitala verktyg för att utforska olika saker i naturen och i vår omgivning, exempelvis zoomfunktionen i smarta mobiler, appar som hjälper dig att identifiera olika objekt och djur mm samt användningen av Artificiell intelligens, 3D-simuleringar och utskrifter i 3D är andra exempel som stöder ett upplevelsebaserat lärande.

Lärstilsteorier

De ifrågasatta lärstilsteorierna har ofta tagits som utgångspunkt för att man har börjat att integrera ett antal olika digitala verktyg som stöd för lärandet i en kurs. Eftersom teorierna menar att vi har olika preferenser och beroende på individens preferens så lär vi oss bäst om vi kan välja på vilket sätt vi tar till oss och demonstrerar ny kunskap. Digitala medier gör det enklare att skapa innehåll som talar till oss via hörseln, synen, känseln eller andra sinnen. Man kan anta att det framför allt är variationen på hur ett ämne eller område presenteras som gynnar lärandet hos oss alla, vilket gör att koncept som blended learning eller flipped classroom varit framgångsrika.

Teorin om Multipla intelligenser

Howard Gardners teorier om multipla intelligenser är nära besläktad med Kolbs lärstilsteori och därför kan man säga att användningen av olika IT-verktyg som stöd för lärande är i stort de samma och grundar sig på antagandet att om vi presenteras ett innehåll och också kan uttrycka det vi lärt oss genom att anväda en metod eller ett verktyg som vi föredrar så lär vi oss fortare och lättare. Nya medier gör det möjligt att erbjuda flera olika sätt att dela och presentera kunskap på.

Teorier om Growth Mindset och Grit

Både Dwecks och Duckworths forskning om människans motivation visar att ansträngning och inställning har stor betydelse för om du ska lyckas med dina föresatser, mycket större betydelse än vilken intelligens du föds med. Deras forskning visar också att lärares inställning till intelligens och framgång styr vilket sätt de ger återkoppling på. Lärarens sätt att undervisa på har därför stor inverkan på elevers och studenters studiemotivation och i förlängningen även på deras studieprestationer.

Olika digitala verktyg som underlättar för både lärare och kurskamrater att ge varandra konstruktiv kritik och vägledning under en längre period av lärande och utveckling är därför användbara, kanske främst i kombination med fysisk interaktion. Det viktiga är att IT-stödet hjälper individer att känna att de är på rätt väg och kan ta nästa steg mot målet. Exempel på sådana verktyg är digitala responssystem som Socrative, clickers och användningen av digitala portfolios i undervisningen.

Många digitala verktyg och appar gör det också enkelt att följa individens utveckling över tid genom att spara olika versioner samt gör det möjligt att förbättra en text eller en bild i flera steg. Detsamma gäller verktyg för inspelning av ljud och rörlig bild. Ett annat exempel är bärbara IT-verktyg som registerar dina motionsvanor och din sömn samt ger personliga råd om träning och för dig hälsosam kost. Mycket har blivit enklare med IT, men det viktigaste är ändå det personliga mötet och lärarens förmåga att lyssna, stödja och uppmuntra på rätt sätt.