En vinst för alla

Stress och oro kan göra det svårt att koncentrera sig på skolarbetet. Många av de metoder du kan använda för att hjälpa barn med funktionsnedsättning gynnar även andra elever.

Bemötande

Några nyckelord att ha i åtanke är förberedelse, struktur och tydlighet. I grunden handlar det om att minska stress och skapa trygghet för eleven. För att kunna göra det behöver du känna till eventuella stressfaktorer och vad som tar, respektive ger eleven energi. Vilka faktorer som påverkar mest varierar från person till person, så glöm inte att ta reda på vad som fungerar bäst (och sämst) för just den eller de elever du har i din klass. Fråga eleven själv och prata även med föräldrarna.

Många av de här barnen har svårt med förändringar och behöver vara väl förberedda på vad som ska ske. Det oväntade kan annars bli övermäktigt. Gymnasieeleven Cassandra Strömberg beskriver Att vara en autistisk elev hur ändrade planeringar kan påverka hela hennes skoldag.

Något du enkelt kan prova är att utgå från att eleven ska ha svar på de här sju frågorna inför en ny situation, till exempel när du ska informera om en utflykt:

Vad ska jag göra nu?
Var ska jag vara?
Med vem ska jag vara?
Hur länge ska det hålla på?
Vad ska hända sedan?
Vad ska jag ha med mig?
Varför ska jag göra det?

Frågorna är från Pedagog Malmös blogginlägg Ta hjälp av "De sju frågorna" med bildstöd för ökad studiero där det även finns exempel på hur du kan tydliggöra frågorna för eleven.

MrsHyper (Jessica Stigsdotter Axberg) har några ytterligare frågor på sin checklista till lärare för stöttning av elever med ADHD och Asperger. De kan också vara värda att ha med!

När ska jag göra det?
Vem kan hjälpa mig när jag inte hänger med och förstår?
Vart kan jag ta vägen när jag behöver en reträtt?

Pedagogik och miljö

Här nedan berättar Saga, som var hemmasittare, vad som hjälpte henne att vända situation så att hon kunde komma tillbaka och sedan fortsätta med att studera på universitetet.

Autism Sverige: Saga - Det fick skolan att fungera för mig (3:42)

Barn och unga som har svårt att förstå eller använda tal kan behöva Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK). Det är kommunikation som kan ersätta eller kompelettera det talade språket, till exempel bilder, föremål, kroppsspråk, tecken eller symboler, så kallade blissord och pictogram. Läs mer på Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Även de med NPF som inte har större språksvårigheter har nytta av visuella stöd och kognitiva hjälpmedel (för inlärning och minne samt för att underlätta planering och organisation). Här kan olika slags bilder, foton eller symboler bidra till att skapa struktur. Med bildstöd kan du t.ex. visa på valmöjligheter, på vad som ska göras, när, hur och i vilken ordning. Scheman ger en överblick över dagens eller veckans aktiviteter.

Att kartlägga elevens behov är grunden. I artikeln Anpassningar för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från Pedagog Stockholm berättar grundskolläraren Malin Olsson om sitt förändringsarbete i klassrummet och visar på metoder hon använder.

Du kan också använda dig av visuella stöd för att göra instruktioner mer begripliga. Kenth Hedevåg ger i sin föreläsning om hemmasittare ett exempel på detta i samband med en uppgift som kräver reflektion och värdering. Titta på klippet.

Vi har tidigare nämnt att elever med diagnos inom autismspektrum kan ha extra svårt med de fem förmågor (The Big 5) som genomsyrar läroplanen. Ulrika Aspeflo resonerar kring detta och ger förslag på delförmågor eller steg man skulle kunna arbeta utifrån med dessa elever, se s. 10-11 i Stödmaterial för inkludering i grundskolan på webbplatsen Pedagogiskt Perspektiv.

Källbrinksskolan i Huddinge kallar sig en NPF-säkrad skola. Ett avsnitt av UR:s Lärlabbet handlar om Källbrinksskolan och vi rekommenderar att du ser några klipp därifrån. Mellan 01:10-05:00 får du följa Carina Landegren Backström, lärare i svenska, som berättar hur hon tänker kring anpassningar av miljö och lärande. I de två andra klippen samtalar Carina Landegren Backström med kollegorna Elinor Kennerö Tonner och Dan Söderqvist: Miljö och verktyg (13:35-18:53), Miljö som motiverar (22:25-27:45).

Hjälp hur gör man?

Lotta Westerholm (tidigare Abrahamsson) är autismpedagog och själv i vuxen ålder fick diagnoserna Aspergers syndrom och ADHD. I ett seminarium från UR Samtiden berättar hon om sin egen historia samt ger exempel på situationer med elever med liknande diagnoser, varför de kanske uppstår och hur du kan hantera dem.

Titta på del 2 (från 22:40 och framåt) och del 3 (43:59) av seminariet. Här pratar hon bland annat om:

Att göra en perceptionsprofil
Ögonkontakt
Planering och organisation
Hjälpmedel
Problem- och konfliktlösning (ritprat)

Grund- och gymnasieskolan

Habilitering & Hälsa har gett ut en bra skrift: Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd i grundskola och gymnasium av Helene Fägerblad.

Författaren tar ett helhetsgrepp på området och ger många användbara råd för olika situationer och sammanhang i skolan. Hon går också in på förhållningssätt och ger exempel på en särskild pedagogisk metod, "greppa begreppen", som kan användas inom ämnesundervisningen. Här hittar du också en mall för energiinventering (s. 40).

Riksförbundet Attention har en avdelning om skolan med personliga berättelser, tips för skolpersonal och föräldrar samt information om problematisk skolfrånvaro. De har också tagit fram elevhandboken Så här! Få skolan att funka.

Ljudmiljöns betydelse

Se filmen nedan med Linda Petersson, rådgivare hos Specialpedagogiska Skolmyndigheten, från kunskapsdagen om skolans ljudmiljö 2016, anordnad av Hörselskadades Riksförbund (HRF) och Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM).

HRF: Ljudmiljöns betydelse för elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (30:05)

Hitta läromedel

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) har tagit fram en söktjänst: Hitta läromedel. Tanken är att göra det lättare för lärare och annan skolpersonal att hitta läromedel som kan vara lämpliga för elever med funktionsnedsättning eller i behov av särskilt stöd. Du kan bland annat söka utifrån ämne, skolform, läromedelsegenskaper och medietyp samt hitta inspirationsexempel!

Du har nu tagit dig igenom Steg 4. Här kan du testa dina nyvunna kunskaper!

Testa dig själv 4 ➤ Upp