Vikten av förståelse

Behovet av förståelse och kunskap hos dig som pedagog är stort!

Tidigare gick många barn med autismspektrumtillstånd i grund- och gymnasiesärskolan, men 1 juli 2011 ändrades målgruppen och särskolan tar nu bara emot barn med intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning). Det innebär att elever med autism, men utan intellektuell funktionsnedsättning, istället ska gå i den vanliga skolan.

Samtidigt visar undersökningar, till exempel Autism Sveriges återkommande skolenkäter, att skolgången är tuff för elever med diagnos inom autismspektrum. Många känner oro för skolstarten, får hög frånvaro eller blir hemmasittare. Enligt förbundets senaste enkät (2022) är det än färre medlemmar än tidigare år som upplever att barnen har fått tillräckligt stöd i skolan. Andelen elever som når kunskapsmålen i svenska, engelska och matematik ligger kvar på samma låga 37% som 2020. Frånvaron av andra skäl än sjukdom och beviljad ledighet har däremot ökat till 58% och hela 21% har varit borta från skolan 40 dagar eller mer det senaste året.

Hemmasittande kan vara en överlevnadsstrategi, enligt Elisabet von Zeipel, pensionerad specialpedagog med lång erfarenhet av att arbeta med barn och unga med Aspergers syndrom. Stressen av att hantera skolmiljön blir för mycket och till slut orkar de inte längre.

En bidragande orsak till frånvaron kan vara innehållet i skolan, menar Nicklas Mårtensson, nu generalsekreterare på Funktionsrätt Sverige. Från en intervju i tidningen Skolvärlden: "Det är ett större fokus idag på sådant som elever med autism ofta har svårt för – metakognition och analys till exempel. Sen lägger man över mycket på eleven att själv ta ansvar för sin utbildning."

Kenth Hedevåg, pedagog som arbetar med det neuropsykiatriska teamet i Stenungsund, beskriver varför det kan vara extra svårt för just de här eleverna att nå kunskapsmålen i en föreläsning från UR Samtiden: De saknade eleverna (mellan 18:40 och 23:50). För dig som är intresserad av problematiken kring hemmasittare kan vi verkligen rekommendera att se hela avsnittet.

Vedrana Bolic Barics har i sin avhandling intervjuat unga vuxna med Aspergers syndrom eller ADHD om deras erfarenheter av stöd i skolan. Svaren visade att det stöd som sattes in inte upplevdes som ett stöd av de intervjuade. Exempel på fungerande stöd var mer undantag än regel och knutet till specifika, engagerade lärare. Stödåtgärder som hjälpte var till exempel varierande undervisningssätt, individualiserade scheman och tekniska hjälpmedel. Hon betonar vikten av ett stöd bättre anpassat till elevens behov, där eleven själv får vara delaktig i utformandet. Det är inte heller tillräckligt med enbart ett kunskapsmässigt stöd, utan dessa elever behöver även ett socialt och emotionellt stöd under skoltiden. Hon berättar mer i en intervju från UR:s Lärlabbet (från 8:10 till 13:24).

Överväldigad av intryck

Hur kan en vanlig skoldag vara för en elev med den här diagnosen? Helt och hållet går det förstås inte att förmedla hur det känns, men resurserna nedan ger ändå en viss insikt om hur det kan vara.

Som vi tidigare nämnt har många inom autismspektrumet svårt att filtrera sinnesintryck (syn, hörsel, känsel, lukt, smak). Forskaren, läraren och föreläsaren Olga Bogdashina beskriver det som en svårighet att skilja mellan förgrunds- och bakgrundsinformation. Istället för att vissa intryck automatiskt sorteras bort som bakgrundsbrus (och därmed som mindre viktiga) upplever man allt lika starkt, som om allt var i förgrunden. Ett bombardemang av intryck kan då lätt leda till överbelastning, något den animerade filmen nedan illustrerar.

Miguel Jiron: Sensory Overload (2:20)

Funktionssimulatorn

Med hjälp av Funktionssimulatorn, framtagen av Myndigheten för delaktighet (MFD), kan du själv kan testa vad det innebär att ha en kognitiv funktionsnedsättning som ADHD eller autismspektrumdiagnos.

Du kan välja mellan att se en simulering av att resa med kollektivtrafik eller att delta i klassundervisning, med eller utan funktionsnedsättning. Rekommendationen är att du först tittar på filmen som visar situationen för någon utan funktionsnedsättning för att sedan kunna jämföra.

Filmerna kan ses på datorn eller mobilen. Du kan navigera i filmen medan den spelas upp och titta i 360 grader runt dig. Om du har tillgång till Virtual Reality-glasögon kan du använda dem för att få en starkare upplevelse.

För dig som vill veta mer om hur ljud och ljudmiljön kan påverka, se gärna filmen med Linda Petersson (rådgivare SPSM) från kunskapsdagen om skolans ljudmiljö 2016, anordnad av Hörselskadades Riksförbund (HRF) och Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM): Ljudmiljöns betydelse för elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

Referenser

Sveriges Radio P4 Gävleborg - Barn med autism får inte gå i särskola
Riksförbundet Attention - Skolenkät 2021 (gällande alla neuropsykiatriska diagnoser)
Autism- och Aspergerförbundet - Skolenkäter