Lika men också unika

Att alla är unika är lika sant för personer med autismspektrumtillstånd som för andra människor. Det finns vissa typiska drag, men det finns också olikheter.

Autism är ett annat sätt att tänka, att ta in och bearbeta information. Ofta finns det en känslighet för sinnesintryck, ljud eller lukter som andra kanske inte uppfattar som störande, och det kan vara jobbigt att vistas i miljöer där det är mycket som händer eftersom det är svårt att filtrera bort intryck. En del har bristande motorik och koordinationsförmåga. Många med autismspektrumdiagnos behöver medvetet och aktivt tänka sig igenom sådant som för de flesta går automatiskt, vilket gör att även vanliga vardagssysslor kan ta mycket energi. För bättre förståelse kan du läsa Paula Tillis blogginlägg Vardagen har en enormt hög prislapp där hon ur ett inifrånperspektiv jämför energiåtgången med pengar och visar på vikten av energiplanering.

Funktionsnedsättningen kännetecknas enligt DSM-5 av:

• varaktiga brister i förmågan till social kommunikation och socialt samspel
• begränsade och repetitiva (upprepade) mönster i beteenden, intressen och aktiviteter.

Vad innebär det? När det gäller kommunikation kan språkutvecklingen vara försenad och vissa utvecklar aldrig ett talat språk. För andra inom spektrumet är språkförmågan inte begränsad på samma sätt, men de kan ha problem med att förstå språkliga nyanser och en tendens att tolka saker bokstavligt.

Socialt samspel kan bland annat handla om svårigheter att läsa av och tolka sinnesstämningar, sociala koder och icke-verbal kommunikation (blickar, ansiktsuttryck och kroppsspråk). Man kan tycka det är ansträngande att behöva vara social och kämpa med att veta hur man ska bete sig för att "göra rätt" i olika situationer. Vissa kan också vara helt ointresserade av det sociala samspelet med andra och vill hellre vara för sig själva.

Begränsade mönster i beteenden etc. kan till exempel yttra sig i repetativa rörelser, ett behov av strikta rutiner eller ett starkt intresse för något eller några specialområden. De stereotypa, repetativa rörelserna, som att vifta med händerna eller gunga med kroppen, kallas även att "stimma" (från engelskans "stimming" som är en förkortning av "self-stimulatory behaviour") och kan vara ett sätt att hantera sinnesintryck, uttrycka känslor eller frigöra stress och spänningar. Läs om att stimma på SpecialNest.

För en kärleksfull och pedagogisk förklaring av autism i animerad form, se kortfilmen Autism kan uträtta stordåd från UR.

Stora variationer

Själva idén om ett spektrum avspeglar hur stor variationen är. Två personer kan vara väldigt olika trots att de har samma diagnos, inte bara på grund av deras personligheter utan också för att de kan ha olika svårt för saker och ting.

Autism tar sig dessutom olika uttryck hos flickor och pojkar. Symptomen och beteendet hos flickor är lite annorlunda och eftersom kriterierna är anpassade efter pojkar leder det till att flickors autism upptäcks senare eller att de får felaktiga diagnoser.

Flickor är dessutom bra på att dölja sina svårigheter, ett fenomen man kallar kamoflering. Som barnpsykiatrikern Svenny Kopp säger i en artikel från Forsking och Framsteg: "De observerar, härmar och kopierar. De kan ha kompisar, men framför allt ser de ut att ha kompisar." Svenny Kopp tror att det beror på att relationer och det sociala samspelet generellt är viktigare för flickor än för pojkar och de därför anstränger sig mer för att passa in. Flickorna märks kanske inte lika mycket, men får ofta betala ett högt pris i form av trötthet och depression. Många gånger klarar de att hålla ihop det i skolan, men kraschar när de kommer hem. I artikeln ovan berättar Lina Liman om hur det var för henne innan hon fick sin diagnos och hur hon var, som hon kallar det, "ytfungerande".

Om du vill veta mer kan vi tipsa om Flickor med autism (Kropp & själ i P1) med Svenny Kopp, Lina Limans föreläsning Konsten att fejka arabiska (UR) och Purple Ella, som pratar om kamoflering med utgångspunkt från sin egen barndom i Autism and masking.

Ingen diagnos behövs

Det stöd en elev behöver kan och får inte stå och falla med om det finns en diagnos. Det finns elever som inte har någon diagnos men ändå är i behov av stöd, barn som inte har genomgått någon utredning eller barn vars problem inte är tillräckligt stora för att de ska ges en diagnos. Risken är att de hamnar mellan stolarna.

Oavsett om det finns en diagnos eller inte har alla elever rätt till utbildning på lika villkor. Som det står i läroplanen för grundskolan 2011:

Inger Nilsson om diagnoser

Som Inger Nilsson betonar sätter diagnosen i sig fokus på det som medför problem och lidande. Men för personen det handlar om kan det vara nog så viktigt att bli sedd som en individ med både styrkor och svagheter. Psykologen Tony Attwood och Carol Gray, pedagogisk konsult, har omdefinierat Aspergers syndrom utifrån positiva förmågor. Läs gärna deras kriterier, det ger en fördjupad bild!

Referenser

Autism Sverige
Autismforum (Det här är autism)
FDUV (De synliggör flickor med autism)