Inkludering, delaktighet och tillgänglighet
Det som är nödvändigt för några, hjälper många. Det är inte ett besvärligare sätt att arbeta, det är ett annat sätt att tänka!
Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM) beskriver en inkluderande utbildning som en miljö där alla barn och elever, oavsett funktionsförmåga, får sina rättigheter respekterade och tillgodosedda. De tar också upp ett antal värden och principer som de ser som vägledande för att uppnå en inkluderande utbildning:
- Mångfald
- Jämlikhet och jämställdhet
- Stödinsatser och kvalitet i utbildningen
- Tillgänglighet
- Delaktighet
- Språk och kommunikation
- Organisation och placering
Läs mer om hur de resonerar på deras hemsida.
Tillgänglighet är ett begrepp som beskriver hur väl en organisation, verksamhet, lokal eller plats fungerar för barn och elever oavsett funktionsförmåga. För att underlätta det praktiska arbetet med att göra lärmiljön mer tillgänglig, har SPSM tagit fram ett värderingsverktyg som bygger på en tillgänglighetsmodell. Verktyget vänder sig till verksamhetschefer, pedagoger, specialpedagoger och elevhälsa inom förskolor, skolor och gymnasieskolor.
Verktyget kan, enligt SPSM, användas för att utvärdera verksamheten på olika nivåer.
- Organisationsnivå - bedömning och prioritering av resurser och kompetensbehov
- Gruppnivå - att skapa en god lärmiljö och att utveckla pedagogiska strategier som skapar delaktighet för alla
- Individnivå - i vilken mån lärandet utgår från kunskap om behov och förutsättningar
Du kan också ta del av deras stödmaterial Delaktighet i skolan - ett arbetssätt och många andra resurser.
Bristande tillgänglighet är diskriminering
Diskrimineringslagen skärptes 1 januari 2015 och numera räknas bristande tillgänglighet inom bland annat utbildningsverksamhet som en form av diskriminering. Med bristande tillgänglighet, enligt Diskrimineringombudsmannen, menas att "en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning".
Likvärdighet, inkludering och delaktighet
I filmen nedan pratar Per Skoglund, forsknings- och utvecklingssamordnare på SPSM, om betydelsen av begreppen likvärdighet, tillgänglighet och delaktighet.
Mölndals SkolArena: Per Skoglund (2:34)
Helena Wallberg, gymnasielärare och specialpedagog som jobbar som konsult i skolutvecklingsfrågor, har tillsammans med Aggie Öhman (Ganelius), verksamhetsutvecklare, utbildare och föreläsare, ett litet samtal om inkludering. Se filmen nedan!
Fundering inkludering: Inkludering - vad är det egentligen? (3:15)
Helena Wallberg bloggar på Specialpedagogen och Aggie Öhman om barn och unga som tänker, känner och gör "annorlunda" på Prestationsprinsen.
På sin blogg utvecklar Helena Wallberg sina tankar om hur det inkluderande klassrummet ser ut. Hon menar att det inkluderande klassrummet bygger på ett undersökande arbetssätt i hela skolan och vilar på fem grundpelare:
1. Formativ bedömning som förhållningssätt
2. Återkoppling för utveckling
3. Strategier för att träna och kompensera
4. Growth mindset
5. Ledarskap
European Agency for Special Needs and Inclusive Education har tagit fram en skrift: Fem viktiga punkter angående inkluderande undervisning - omsätta teori i praktik som är värd att läsa.
När skolorna startar är det mycket som händer och många elever kan vara nervösa och oroliga. Om du som lärare tänker inkluderande även här kan det hjälpa eleverna att få en positiv inställning till skolan. Helena Wallberg har sammmanställt många bra råd: Tio tips för en inkluderande skolstart.
Om du vill fördjupa dig ytterligare i ämnet inkludering kan Helena Wallbergs blogg ovan vara en startpunkt, liksom rapporterna och artiklarna från Ifous tre-åriga FoU-program Inkluderande lärmiljöer. Syftet med programmet var att ta fram ny kunskap och att sprida befintlig kunskap om inkluderande lärmiljöer. En del av resultatet beskrivs i en artikel från Skolvärlden: Så är inkludering i klassen möjlig. Det viktigaste, enligt artikeln, är att ändra synen på eleverna och sätta fokus på hur skolmiljön och organisationen kan anpassas efter eleven och inte tvärtom!
Goda exempel
Läs om Gustav Adolfsskolan i Alingsås på SVD.se: Här kan endast skolan få bakläxa. Där är det pedagogiken och inte de enskilda eleverna som får bakläxa när resultaten uteblir. Om en undervisningsmetod inte fungerar testar man olika andra metoder tills man hittar en som fungerar. Arbetet med inkludering startar redan innan eleven börjar på Gustav Adolfsskolan. Specialpedagogen och eleven tar reda på elevens kunskapsprofil tillsammans med personer runt eleven, till exempel lärare, skolkamrater och föräldrar. Detta bland annat för att planera en trygg skolgång.
Källbrinksskolan i Huddinge kallar sig en NPF-säkrad skola, det vill säga en skola säkrad för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Ett avsnitt av UR:s Lärlabbet handlar om skolan och vi rekommenderar att du ser några klipp därifrån. I det första klippet får du följa Carina Landegren Backström, lärare i svenska, som berättar hur hon tänker kring anpassningar av miljö och lärande. I de två andra klippen samtalar Carina Landegren Backström med kollegorna Elinor Kennerö Tonner och Dan Söderqvist: Miljö och verktyg, Miljö som motiverar.
I den här filmen från Attention Play får du höra än mer om Källbrinksskolan samt om ESS-gymnasiet och hur de aktivt har jobbat för att göra skolorna "NPF-vänliga".
Funktionstrappan
Linda Jensen har i sin bok Inkluderingskompetens vid adhd och autism tagit fram en modell för att arbeta mot en ökad inkluderingskompetens: funktionstrappan. Funktionstrappan har fyra steg:
Steg 1: Förstå nedsatta funktioner och styrkor
Steg 2: Kompensera nedsatta funktioner
Steg 3: Interagera funktionellt
Steg 4: Excellera med en funktionell verksamhet
Bilden ovan är använd med tillstånd från Linda Jensen. På hennes blogg Vilse i klassen kan du läsa mer om vad de olika stegen innebär. Målet med funktionstrappan, skriver Linda, är att öka både elevernas och verksamhetens funktionsförmåga. För varje steg tar hon också upp vanliga fallgropar som vilka fel vi gör när vi försöker göra rätt och vilka synvändor som behövs.
Vi rekommenderar hennes bok på 385 sidor för dig som vill fördjupa dig.
Fler tips
Om du har tillgång till UR Access via din skola, se gärna avsnittet om inkluderande pedagogik från UR Lärlabbet där de diskuterar hur skolor kan lyckas med inkludering och ger exempel.
Du har nu tagit dig igenom Steg 1. Här kan du testa dina nyvunna kunskaper!