Alla ska med på tåget
"Det värsta är att inte veta varför man går i skolan. Inte veta vad som gör en till en bra elev eller vad som förväntas av en. Om man dessutom känner att man inte lyckas med det man borde göra - då hamnar man i en känslomässig situation där man är tvungen att vara i en situation varje dag i tolv år med känslan av att misslyckas. Det är som en livstidsdom i fängelse."
Citatet ovan är hämtat från Martin Ingvar, professor, hjärnforskare och författare i UR:s programserie Dysslecksi. Tyvärr finns det nog många elever med funktionsnedsättning som kan känna igen sig i detta. Martin Ingvar sade också följande i avsnittet Varför händer så lite i skolan i samma serie:
"Om du som pedagog tänker, att var och en följer sin egen kurva. Att de mognar olika och att det kommer så småningom. Då får du en passiv pedagogisk attityd som inte hejar på de svaga. Och plötsligt i fjärde klass har den pedagogiska resan pågått i fyra år– men 20% av klassen står kvar på perrongen."
För smart för skolan
Några som ofta glöms bort när man talar om inkludering, är de de särskilt begåvade eleverna. Dessa barn utmärker sig ofta redan i förskoleåldern genom att visa prov på en avancerad språkförmåga och ovanlig minneskapacitet.
När de börjar skolan skiljer de sig från sina jämnåriga genom sin förmåga att tänka abstrakt och kunna se kreativa lösningar på komplexa problem. Det gäller för ungefär 5 % i varje årskull eller 1-2 elever/klass. I skolan riskerar särskilt begåvade barn att känna sig ledsna och omotiverade och blir lätt mobbade för sin snabbtänkthet. De särskilt begåvade eleverna riskerar dessutom att aldrig få utveckla sin rätta potential.
Att vara smartare än snittet innebär därför inte per automatik lysande skolresultat. Det kan också vara ett problem för elever där skolan inte uppmärksammat att även de behöver särskild anpassning för att känna sig motiverade och kunna prestera efter sin förmåga. Läs mer i artikeln i Forskning.se från 2018.
Empowerment - egenmakt
"Fokus för begreppet är människans kontroll över sin upplevda hälsa och de förhållanden som påverkar hälsan. Empowerment fokuserar på lösningar och bygger på individers inre styrka, rättigheter och förmåga. Individen ses inte som objekt utan som ett handlande subjekt." Ur Hela skolan (pdf) från Folkhälsocentrum, Landstinget Sörmland.
Men empowerment eller "egenmakt" betyder inte att du lägger över allt ansvar på eleven utan på att du ger varje individ de förutsättningar som krävs för att denne ska kunna utvecklas och gå vidare i sitt lärande och stärka sin självkänsla och kunna tro på att "jag klarar av det här" och "jag är med på tåget igen" bara jag får rätt förutsättningar.
De två komponenterna i empowerment i skolans miljö, också hämtat från Hela skolan (pdf), är:
- att den enskilde eleven ska få kontroll över sin situation t.ex. när det gäller studietakt, undervisningsnivå m.m.
- att eleverna som grupp kan flytta fram sina positioner när det gäller delaktighet och beslut i skolan.
Ulrika Jonson berättar om empowerment och vikten av tidiga insatser
KASAM
Begreppet KASAM står för "känsla av sammanhang" och myntades av Aaron Antonovsky, en professor i medicinsk sociologi som studerade vad det är som gör att vissa människor kan klara av även mycket svåra situationer utan att få sämre psykisk hälsa. Han menade att en känsla av sammanhang kan hjälpa en individ att stå emot stress. Känslan av sammanhang (KASAM) består av tre delar: hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet. Lite mer om KASAM.
Begreppet hänger ihop med det så kallade salutogena perspektivet, det vill säga att man fokuserar på friskfaktorer och det som bidrar till hälsa istället för på de riskfaktorer som bidrar till sjukdom.
I ett blogginlägg skriver Pedagog Uddevalla om hur man via ett salutogent förhållningsätt kan främja elevernas hälsa och resultat. De ger också exempel på vad de tre komponenterna i KASAM kan innebära i praktiken:
- Begriplighet - arbeta för att eleven har en förutsägbar skoldag.
- Hanterbarhet - hjälpa eleverna skapa strukturer i skolarbetet som gör att de känner att de klarar av uppgifterna som ligger framför dem.
- Meningsfullhet - arbeta för att alla ska känna sig meningsfulla och betydelsefulla på sitt eget sätt.
Liksom begreppet "empowerment" kan tanken om KASAM vara värd att ha med sig i mötet med alla elever, men kanske särskilt de med funktionsnedsättning, eftersom många av dem upplever misslyckande på misslyckande i skolan på grund av sina svårigheter.
Du har nu tagit dig igenom Steg 3. Här kan du testa dina nyvunna kunskaper!