Bra för alla
Lärares kunskap om lämpliga IT-verktyg för elever och studenter med funktionsnedsättningar har en avgörande betydelse för om vi ska kunna erbjuda en likvärdig utbildning för alla i Sverige.
För dig som arbetar eller vill arbeta inom utbildningssektorn - innebär det samtidigt att du ständigt måste vara uppdaterad på de nya resurser och möjligheter som finns. Du måste också lära dig hur du ska känna igen och bemöta personer med olika typer av funktionsnedsättning.
Det är inte självklart hur du och dina kollegor kan förändra lärandemiljön och ert eget arbetssätt så att det passar ALLA. Detta är något som man ständigt behöver öva på och hålla aktuellt. Utvecklingen går så fort framåt idag att det behövs att vi lär av varandra och delar med oss.
Där kan digitala sociala nätverk som Twitter och Facebook men naturligtvis även dina kollegor på skolan och dessa kurser vara till stor hjälp. Vi lär av och med varandra - det är en del av vår pedagogiska grundsyn.
Nya möjligheter
Idag finns tekniska hjälpmedel som kan kompensera för de flesta funktionsnedsättningar. Denna utveckling har inneburit att fler ungdomar som har en eller flera funktionsnedsättningar har en möjlighet att integreras i den vanliga skolan. Tidigare användes beteckningen kompensatoriska hjälpmedel. Men eftersom många av dem är bra för alla, t.ex. vid läs- och skrivinlärning kallas de numera för alternativa verktyg.
Alternativa verktyg kan ersätta en i många situationer mödosam och tidsödande träning för dessa elever. För barn och unga med läs- och skrivsvårigheter, dyslexi samt neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som koncentrationssvårigheter, ADHD, autism och närliggande problematik, kan dessa verktyg utgöra skillnaden mellan att lyckas eller att misslyckas i skolan och på högskolan.
Vad kan alternativa verktyg tillföra för individen?
- En ökad tillgänglighet
- En möjlighet att få delta på lika villkor
- Delaktighet
- Självständighet
- Underlättar vardagen (till exempel genom kulturell delaktighet och underlättning av struktur)
- Stimulera till att våga! (Till exempel att söka den utbildning man vill, eller det arbete man vill)
(Källa: Idor Svensson, psykolog och fil dr i psykologi vid Linnéuniversitetet, från en föreläsning Framtidens lärande 2013)
Pengar att spara
Hjälpmedel kan dessutom vara ekonomiskt lönsamma. Det finns en tydlig koppling mellan misslyckanden i skolan och senare misslyckanden i arbetslivet. Det kostar att arbeta förebyggande, men vad kostar det att inte göra det?
Nationalekonomen Ingvar Nilsson har ägnat lång tid åt att studera frågan om utanförskapets pris. I podcasten Dela känslan från 2017 berättar han att åtgärder som sätts in när de behövs, i låg- och mellanstadiet, kan kosta någonstans mellan 200 000 till 500 000 kronor. Det kan tyckas dyrt, men det blir dyrare att vänta. Han menar att för varje barn, där man gör rätt, är samhällsvinsten under uppväxtperioden 2 miljoner kronor.
Är det sedan ett barn som annars inte skulle klara skolan utan hamna i utanförskap, tillkommer de stora samhällsekonomiska och mänskliga kostnader som skulle kunna undvikas genom tidiga insatser. Ingvar Nilsson vill få oss att skifta fokus och börja se på ungas välmående som en social investering. Vi rekommenderar dig att lyssna på hela avsnittet!
Nedan pratar Ingvar Nilsson om ett projekt där han utbildade kommuner i den här metodiken. Med honom är Lena Hök från Skandia.
Vill du höra mer om hans forskning rekommenderar vi även hans föredrag Utanförskapets pris som spelades in 2016.
Bra för alla
Det finns väldigt mycket som du som pedagog och skolbibliotekarie kan göra för att förbättra lärandemiljön för dina elever eller studenter. Det som är nödvändigt för den som har en funktionsnedsättning är också bra för alla. Ju fler sinnen som stimuleras i lärprocessen desto bättre lär vi oss. Det mesta kostar inte heller en massa pengar - även om en del resurser naturligtvis också behövs.
Anpassa undervisningen till alla.Om man utgår undervisningen från att det finns någon med hörselnedsättning, läs- och skrivsvårigheter, synnedsättning och sen mognad, hur skulle undervisningen se ut?
Oavsett utgångsläge har alla rätt till likvärdig utbildning. Vad behöver den enskilda individen för att klara målen? Om man anpassar undervisningen till den personen med mest behov gynnar det flera.
UDL - Universal Design of Learning
Universal Design of Learning eller UDL är en metod för att på ett strukturerat sätt skapa en lärmiljö som passar alla. Dr David Rose, neuropsykolog och lärarutbildare, bland annat på Harvard University, berättar mer om denna metod i filmen nedan. Istället för att fokusera på att "fixa" de elever som har svårigheter att följa en läroplan som utformats för en fiktiv genomsnittselev insåg han att det var läroplanen i sig som behövde "fixas" så att den ger alla likvärdiga möjligheter att lära sig. Idén kommer från att byggnader som anpassades för personer med olika funktionsnedsättningar visade sig passa bättre för alla. Läs mer om UDL på CAST - About Universal Design of Learning.
Du har nu tagit dig igenom Steg 4. Här kan du testa dina nyvunna kunskaper!