Hemmasittare

Antalet elever med oroande skolfrånvaro ökar. Det är fler barn och unga än man hittills trott som inte går till skolan.

Trots att vi har skolplikt i Sverige är det många barn som varje dag stannar hemma. De klarar helt enkelt inte av att vistas i skolmiljön utan får allvarlig stressymptom. Minst ett barn i varje skola tappar redan i tidig ålder kontakten med sina jämnåriga kamrater.

De riskerar att hamna i ett livslångt utanförskap då de inte kan vistas i dagens skolmiljö på grund av hur undervisningen är utformad . Även deras familjer drabbas, när något barn eller syskon blir "hemmasittare". Enligt en undersökning gjord av Kalla Fakta i slutet av 2018 kan detta kosta samhället runt 30 miljarder årligen. En enormt stor summa som skulle kunna undvikas om skolhuvudmännen satsade på tidiga och individanpassade insatser.

En del av problemet är att många lärare och rektorer idag saknar kunskaper om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NFP) och behoven hos barn och unga med diagnoser som ADHD, ADD, autismspektrum.

Du kan se ett inslag om Kalla Faktas program från Nyhetsmorgon samt läsa en en debattartikel som skrevs efter visningen. Programmet De osynliga barnen finns fortfarande kvar på TV4 Play, men då måste du ladda ner deras app och skapa ett konto.

Det är svårt att säga hur många barn det handlar om totalt då det inte finns någon nationell statistik. En kartläggning av Skolverket 2019 visade att minst 160 000 elever i grundskolan hade en total frånvaro, både giltig och ogiltig, på minst 15 procent, men siffrorna bedöms vara en underskattning. Man kan dock se att de frånvarande eleverna blir allt fler och allt yngre. Läs mer i ”Kalla oss inte hemmasittare”– nytt hopp får elever till skolan igen från Forskning.se.

Egentligen vet vi idag väldigt mycket om olika orsaker till att barn inte orkar med att gå till skolan. Vi vet också hur vi med ganska små medel kan individanpassa miljön och pedagogiken för att underlätta lärandesituationen för dessa elever. UR Samtiden har en hel serie program och föreläsningar om problematisk skolfrånvaro. I den här filmen från UR berättar två föräldrar, som båda arbetar i skolan, om sina egna upplevelser när deras son inte längre orkade gå till skolan i 8:e klass. De sprida sina erfarenheter så att andra kan lära av dem.

Inkludering eller exkludering

Kenth Hedevåg är pedagog med inriktning på elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och annan problematik som försvårar skolgången. Han har lång erfarenhet från skola, kommunala elevhälsoteam och ungdomspsykiatrin. Han menar om vi inte kan samarbeta med föräldrar i skolan så missar vi en stor förbättringspotential. Den läroplan som infördes 2011 tillsammans med oklarhet kring bedömning har försvårat för elever med NPF-problematik. Dessutom menar han att ordet "inkludering" ofta missbrukas och feltolkas. En del skolhuvudmän tolkar det som att alla ska gå i samma klass och använder det som argument för att dra in på särskilda insatser och ta bort undervisning i mindre grupp. Lyssna till Skolvärldens intervju med honom nedan.

Bland elever med omfattande skolfrånvaro är barn och unga med NPF överrepresenterade. Ändå saknas tillräcklig kunskap om NPF i skolan. Men kunskap finns att tillgå och ibland är lösningarna små och enkla, som exempelvis tydliga instruktioner, hjälp med att få struktur över dagen, påminnelsehantering, avgränsade uppgifter, brusreducerande hörlurar eller en lugn lunchsituation. Svårigheterna behöver dock kartläggas och stödet behöver vara individuellt.