Anpassningar och stöd

Det behövs inte en diagnos för att eleven ska få tillgång till hjälp. De insatser som kan komma ifråga delas in i extra anpassningar och särskilt stöd.

Oavsett om det finns en diagnos eller inte, så har alla elever rätt till utbildning på lika villkor. Se filmen nedan där Ulrika Jonson berättar.

Brister i stöd

Även om många skolhuvudmän strävar efter att erbjuda en inkluderande lärmiljö, enligt Skolverkets nationella studie från 2016, skiljer sig arbetet mycket åt mellan olika huvudmän och skolor och det är alltför många som i realiteten "inte ger tillräckliga förutsättningar för att kunna erbjuda en lärmiljö som är pedagogiskt, socialt och fysiskt tillgänglig för elever med funktionsnedsättning".

Skolinspektionens regelbundna tillsyn från 2019 visar att situationen fortfarande är problematisk. Nästan hälften av de undersökta grundskolorna hade brister vad gäller stödinsatser och 61% av gymnasieskolorna. Det handlar om att det ofta tar lång tid innan eleverna får tillgång till anpassningar eller utreds för ett åtgärdsprogram, att eleverna inte får stöd på rätt sätt eller i rätt omfattning samt att uppföljningen och utvärderingen av åtgärder behöver förbättras.

Olika insatser

Från 1 juli 2014 ändrades bestämmelserna för stödinsatser i skolan och Skolverket reviderade sina allmänna råd till stöd för lärare och övrig skolpersonal, rektorer och huvudmän. Den 1 juli 2016 gjordes ett tillägg till lagen för att förtydliga att tilläggsbelopp för särskilt stöd till barn och elever som ges till enskilda huvudmän för förskolor och skolor ska vara individuellt bestämt utifrån barnets eller elevens behov. I skolförordningen och gymnasieförordningen tydliggörs samtidigt att tilläggsbelopp även ska kunna lämnas för extraordinära stödåtgärder som ett barn eller en elev har behov av i undervisningen, till exempel till barn och elever med stora inlärningssvårigheter.

Utgångspunkten är att alla elever ska ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Men om eleven, till exempel på grund av en funktionsnedsättning, behöver ytterligare stöd finns det två typer av insatser som kan sättas in: extra anpassningar och särskilt stöd.

Bestämmelserna gäller statliga, kommunala och fristående skolor. De skolformer som berörs av de allmänna råden är förskoleklassen, fritidshemmet, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Inom kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna samt utbildning i svenska för invandrare gäller bestämmelserna om extra anpassningar, men inte bestämmelserna om särskilt stöd.

Extra anpassningar eller särskilt stöd?

I skolverkets allmänna råd skiljer de på extra anpassning och särskilt stöd.

När en elev riskerar att inte nå kunskapskraven ska eleven, enligt skollagen Kap 3, "skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen". Om de extra anpassningarna inte visar sig vara tillräckliga, trots att de har intensifierats, ska detta anmälas till rektorn, som sedan ska se till att elevens behov av särskilt stöd utreds.

2016 granskade Skolinspektionen femton olika skolors arbete med extra anpassningar utifrån ändringen i skollagen och kom i sin rapport fram till att de skolor som lyckades bra hade bland annat haft en god samverkan mellan undervisande pedagoger och med elevhälsan. De hade också involverat eleven och elevens vårdnadshavare, systematiskt utrett och följt upp elevernas kunskapsnivå och utveckling samt snabbt satt in extra anpassningar när behovet väl upptäckts.

Mer information

På Skolverkets hemsida kan du hitta mer om extra anpassningar och särskilt stöd och ladda ner skriften Stödinsatser i utbildningen, ett material för att arbeta med de här frågorna i skolan. Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) har också information om rätt till anpassningar och stöd.

Läs gärna artikeln Extra anpassning - va då då? där flera specialpedagoger på olika skolor berättar hur de tänker kring och arbetar med bestämmelserna.

Ulrika Jonson har tillsammans med Vallaskolan tagit fram ett stödmaterial som bygger på Skolverkets allmänna råd om arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram samt på stödmaterialet "Stödinsatser i utbildningen - om ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd". Vill du inspireras av Ulrikas underlag så kan du ladda ner det via Scribd eller läsa mer på hennes blogg.

För ett konkret exempel, se blogginlägget där Anna Bengtsson, specialpedagog och legitimerad lärare 1-7, beskriver hur de har minskat glappet mellan elevhälsa och lärare och försökt bygga upp en systematik i elevhälsoarbetet som en del av skolans kvalitetsarbete: Systematiskt elevhälsoarbete.

Datorn inget alternativt verktyg

Idag kan man inte se datorn som ett alternativt verktyg, utan den är på väg att bli ett verktyg för alla i skolan. Kunskaper inom IT-området är därför att betrakta som grundläggande och nödvändiga för alla.

Den teknik som barn och ungdomar använder privat kan stödja lärandet om kommunen och skolan arbetar medvetet med IT-arbete. Idag satsar kommuner och skolor olika mycket på IT – hur blir det med likvärdigheten framöver? Hur ser det ut i din kommun? Där du arbetar eller studerar?

Du har nu tagit dig igenom Steg 2. Här kan du testa dina nyvunna kunskaper!

Testa dig själv 2 ➤ Upp