Vad är en tagg?

Nätet bjuder in oss till att dela med oss och samarbeta. Tack vare olika webbaserade tjänster kan vi enkelt samla och dela intressant material med varandra, tagga det och samarbeta runt gemensamma intressen.

Här kommer du att få lära dig att tagga lärresurser på ett genomtänkt sätt via den sociala bokmärkestjänsten Diigo. Vi kommer också att titta på taggning via andra typer av digitala medier.

Vad är en tagg?

Ordet tagg kan ha många betydelser men den här kursen fokuserar på taggar i form av beskrivande märkord eller nyckelord som används för att kategorisera information i olika digitala medier och söktjänster på nätet. Själva ordet tagg kommer från engelskans "tag" som betyder etikett. Vem som helst kan använda taggar för att beskriva information som man vill dela med sig av i olika digitala medier, exempelvis i bloggar och bokmärkestjänster, Facebook, Youtube, Twitter, Instagram, Pinterest, Flickr med flera. Taggarna kallas lite olika i de olika medierna, exempelvis taggar, tags, etiketter eller labels. Ibland heter de ingenting men syns oftast under eller intill det taggade innehållet som små länkar eller etikettliknande knappar.

När man klickar på en sådan tagg listas vanligtvis alla resurser i just den tjänsten, som är kategoriserade med just denna tagg. Den grundläggande poängen med sådana här taggar, är att man lyfter fram, kopplar samman och strukturerar innehåll på nätet när man beskriver det med ett eller flera nyckelord. Syftet är att underlätta för sig själv och andra att lättare hitta det taggade materialet och ofta kan man också kommentera det taggade innehållet på olika sätt och på så sätt ge och få feedback på innehållet.

Taggarna är en del av den så kallade metadata som finns på nätet och som vi alla kan bidra till, bland annat för att hjälpa till att skapa struktur och möjligheter att filtrera fram information i stora informationsmängder. Att man kan samarbeta kring taggning och vidga sitt kontaktnät är som sagt också en värdefull poäng.

Förr i tiden var det främst bibliotekarier och särskilda professionella som kategoriserade och strukturerade information i mer eller mindre slutna databaser. Idag kan alla människor världen över hjälpas åt med att definiera innehåll på nätet och skapa struktur och mening i det stora nät av information som omger oss på internet.

Vad är metadata?

Metadata kan kortfattat beskrivas som information om information eller data om data. Innan webben slog igenom på allvar på 90-talet var katalogkorten i ett bibliotek analoga exempel på metadata. Idag är metadata främst digital och lagras ofta, precis som det analoga katalogkortet, på ett annat ställe än där den resurs den beskriver finns lagrad. Ofta kan det vara i en helt egen databas. När du taggar en resurs skulle man kunna likna det vid att du anger nyckelord på ett digitalt katalogkort som, beroende på hur det sedan tillgängliggörs, kan läsas och tolkas både av människor och av avancerade söktjänster och sökmotorer på nätet.

Exempel på vad som kan finnas i ett digitalt "katalogkort" är: resursens webbadress, medietyp, språk, titel, författare, kortfattad innehållsbeskrivning/sammanfattning, rubriker, kapitel, avsnitt, kategorier, ämnesord, kommentarer, betyg, omdömen och hänvisningar till relaterad eller liknande information. Allt detta är metadata som beskriver resursen. En del menar att alla delar av det digitala "katalogkortet" är taggar och att man kan säga att man taggar en resurs, oavsett vilken del av metadatat man jobbar med. Men det är just ämnesorden eller nyckelorden, som kallas för taggar i väldigt många tjänster, vilket du snart kommer att få se exempel på. Den här kursen kommer att fokusera främst på just märkningen med ämnesord. Det är dessa ämnesord vi kallar för taggar.

Vi kommer i avsnittet nedan "En första titt på ett metadataformulär" att visa ett första exempel på ett enkelt webbformulär på nätet där du kan skapa prova att metadatamärka en film. Du anger här tre delar av "katalogkortet": titel, sammanfattning och taggar. Kanske har du redan gjort detta många gånger, men för den som är nybörjare är det bäst att visa från grunden.

Avancerade sökmotorer som exempelvis Google samlar in all vår metadata och även alla resurser i fulltext. Med hjälp av algoritmer sorteras och rangordnas sedan innehållet utifrån olika parametrar, i syfte att försöka lyfta fram det innehåll som är mest relevant for olika användare. Metadata om dina sökpreferenser ingår också i dessa algoritmer. Det kan exempelvis vara: dina tidigare sökningar på nätet, vad du gillat i olika tjänster, annonser du klickat på, hur många länkar det finns på nätet till olika sidor, ditt kön och ålder, datum och klockslag, din geografiska plats, din ip-adress och webbläsare och om du surfar från en dator, mobil eller surfplatta.

Detta innebär att olika personer kan få olika reslutat i en söktjänst när de söker med exakt samma sökord. Om ett visst sökord i exempelvis Youtube ger väldigt få eller felaktiga träffar skulle du och dina vänner i princip kunna ändra på detta, genom att ladda upp en massa filmer som ni taggar med detta sökord. Eftersom det i politiska syften ibland finns personer som vill påverka vad som visas i överst i olika träfflistor är det därför viktigt att alltid vara källkritisk när man söker efter information på nätet. Vad du taggar och delar med dig av - och hur du gör det, kan alltså påverka söktjänsterna.