Taxonomier och folksonomier
Taxonomier
Taxonomier har vi alla hört talas om i samband med till exempel Carl von Linné. Han skapade ju taxonomier för att indela och strukturera växter i olika fastslagna grupper med bestämda namn.
När bibliotekarier och andra klassificerar och indexerar innehåll i söktjänster med utgångspunkt i en fastslagen struktur som SAB-systemet eller Dewey, kallas det för att de använder en taxonomi.
Ofta är det professionella indexerare som använder taxonomier, men det måste inte vara det. Så länge man använder en på förhand fastslagen stuktur för sin klassificering eller taggning (ofta hierarkiskt uppbyggd, men den måste inte vara det) så kallas det för att man använder en taxonomi.
Poängen med taxonomier är alltså att man utgår från en färdig struktur för klassificering i olika ämnen eller områden. Man har alltså en kontrollerad (fastslagen) ämnesordlista ur vilken man väljer sina ämnesord, eller om man hellre benämner dem taggar.
Folksonomier
Den sociala indexering av innehåll som skapas av användarna, det vill säga användargenererade taggar som väljs fritt efter eget tycke och smak och som inte följer några på förhand fastslagna strukturer, kallas motsvarande för folksonomi. Ordet folksonomi är en sammanslagning av "folk" och "taxonomi". En folksonomi är alltså en slags "folkets taxonomi", som inte har några fastslagna regler och som påverkas och förändras hela tiden av oss alla och vem som helst. De taggmoln man kan se i digitala medier där taggningen bygger på social indexering är ofta just folksonomier.
I en folksonomi är det fritt fram att skapa hur många varianter på ett ord som man man vill. I en folksonomi ser man ofta taggar på flera olika språk, eftersom folk från hela världen deltar i taggningsprocessen och man får helt fritt använda vilka ord och stavningar som man själv vill.
Taggningen i en folksonomi följer alltså inga gemensamma regler, utan taggarna utgör en slags anarki av ord, där många synonymer och alternativa stavningar förekommer. De mest frekvent använda taggarna blir dock synliga via taggmoln och liknande och på detta sätt framträder ändå en viss struktur. Eftersom de mest frekvent använda taggarna blir fetare i taggmolnet kan man tydligt se vilka taggar som används mest i en viss folksonomi.
Läs mer om folksonomier på Wikipedia.
Kan taxonomier och folksonomier kombineras?
En kombination av folksonomier och taxonomier kan också förekomma i en och samma tjänst. Om du vill ta del av vad några bibliotekarier tycker om att kombinera taxonomier och folksonomier kan du ladda ner och läsa pdf-filen: Tagga ner eller tagga loss? – En kvalitativ studie av bibliotekariers inställning till social indexering.
Du har nu tagit dig igenom Steg 2. Här kan du testa dina nyvunna kunskaper!