Fler strategitips
Att ange resursens innehåll
Det kan alltså rekommenderas att använda taggar som beskriver resursens innehåll på ett bra sätt och inte lägger tonvikten vid resursens format.
Intressant i sammanhanget kanske är att i internationella standarder för metadatamärkning är de taggar som beskriver ämnesinnehåll och typ av resurs åtskilda i separata fält. Det är för att dessa taggar beskriver olika aspekter av en resurs och därför behöver kunna filtreras fram i separata sökmenyer. Det är inte möjligt att göra det om man blandar de taggar som beskriver ämnesinnehållet med de som beskriver typ av resurs i ett och samma taggningsfält.
Om du väljer att blanda innehållstaggar och resurstypstaggar i samma fält skapas alltså problem i semantiken. Användare kanske kan tro att en resurs som är taggad med ordet “power point” handlar om power point-presentationer, exempelvis hur man skapar sådana. Men i själva verket är resursen en power point-presentation - och handlar om något helt annat.
Detta sätt att tagga innehåll på är dock rätt svårt att konsekvent följa i taggningstjänster på nätet, för de har sällan ett separat fält för att ange "typ av resurs"-taggar. Det behöver kanske inte heller följas strikt i alla lägen. Folksonomierna innehåller ofta "typ av resurs"-taggar för att många vill lyfta fram olika resurser via sökningar på filformat eller presentationsformat.
Animationer är exempelvis mycket efterfrågade inom det naturvetenskapliga området. En rekommendationen kan därför vara att använda taggar som beskriver typ av resurs enbart i undantagsfall, då det verkligen kan tänkas vara relevant att lyfta fram.
Annars kan du förslagsvis lägga information om resursens typ exempelvis "MP3", "power point", "pdf" eller "video" i titeln eller i beskrivningen om du vill att det ska ge träff vid sökningar men inte lyftas fram och skapa förvirring i taggmolnet eller bland taggarna.
Du kan givetvis helt utesluta att nämna något om resursens typ också, om du inte tycker det är viktigt. Om man vill lära sig mer om ett visst ämne spelar det ju ofta inte så stor roll om det är en PDF-fil, webbsida eller film man hittar. Avgör om du tycker det är viktigt att lyfta fram i sammanhanget eller inte.
Att ange åldersangivelse
Lärare vill oftast tagga material för en viss åldersgrupp och kanske ofta gemensamt i en grupp. Då finns möjlighet att på förhand bestämma formen för det, så behöver taggarna inte ändras senare när det blivit en massa olika varianter på detta. En åldersgruppering efter årskurs i grundskolan respektive på gymnasiet kan exempelvis se ut så här:"gr åk 1-3" och "gy åk 1". Detta är dock inte taggar som anger varken ämnesinnehåll eller typ av resurs, utan är mer en slags "målgruppstagg". Avgör du själv om du tycker det är viktigt att ha sådana slags taggar, även detta är ju något som skulle kunna avgränsas genom separata taggningsgrupper eller anges i titeln eller beskrivningstexten.
Att använda små och stora bokstäver
Om ni är flera personer som ska tagga tillsammans kan ni bestämma att konsekvent använda små bokstäver i taggarna för att inte skapa ett taggmoln som består av flera olika stavningsvarianter med små och stora bokstäver om vartannat. Det är ju lätt hänt några väljer att inleda ord med versaler och andra med gemener.
Att använda personnamn
Personnamn bör väl dock stavas med stor bokstav. Förslagsvis skapar man taggar med efternamnet först, följt av hela förnamnet eller av initialer. Anledningen till att detta rekommenderas är att man ofta söker på kända efternamn, för man känner inte alltid till förnamnen. På så sätt kan det bli lättare att hitta kända namn i ett taggmoln. Förslagsvis kan man tagga så här: "Svensson, Karl" eller "Svensson, K" och för dubbelnamn så här "Persson-Ljungsten, Anna-Karin" eller "Persson-Ljungsten, A-K".
Antalet taggar
Slutligen betonar vi verkligen vikten av att inte använda alltför många termer i sin tagglista om man inte vill rsikera att tappa bort sig och tröttna. Det kan vara en stor fördel att bestämma termerna i förhand om du vet ungefär inom vilka ämnesområden du kommer att tagga.
En lista på fler än 30 termer blir väldigt snabbt svår att överblicka och hålla styr på. Du behöver komma ihåg termerna i huvudet eller ha listan tillgänglig när du bokmärker. Detta är givetvis en smaksak, men också en "bitter" erfarenhet för många som frustrerat inser att de inte vet vilka taggar de tidigare har använt, när det är dags att bokmärka.
En alltför stor mängd taggar är nog faktiskt en av de allra största anledningarna till att många personer snabbt tröttnar på att bokmärka och tagga. När du skapat alltför många taggar blir det helt enkelt svårt att tagga på ett enhetligt sätt. Det är lätt att glömma vilka taggar man tidigare använt, så det skapas synonymer och dubbletter av alternativa stavningar. Och taggarna är så specifikt detaljerade att plötsligt har du kanske 200 länkar, men bara en eller några få länkar per tagg, så när du kickar på en tagg får du bara fram en enda länk. Det behövs troligen cirka tio länkar taggade med samma tagg för att taggen ska fylla en vettig praktiskt funktion.
Att använda obestämd form plural eller inte
Det är bra att konsekvent hålla sig till en enhetlig grammatisk form om man vill att externa söktjänster ska importera taggarna via RSS eller om man vill efterlikna biblitoekskatalogerna sätt att ämnesordstagga innehåll. Svenska bibliotekskataloger använder oftast obestämd form plural d.v.s. "katter" och "hundar" istället för singularformen "katt" eller "hund". Man kan alltså ta sig en funderare över om man vi välja att tagga i plural- eller i singularform och om man ska välja obestämd eller bestämd form.
Vissa begrepp passar uppenbart inte i obestämd form plural, exempelvis låter taggen "människokroppen" mycket bättre än "människokroppar". Och "11-september-attackerna" låter bättre i bestämd form, precis som "1800-talet" och "medeltiden". I sådana här uppenbara fall använder man givetvis singular eller plural som det passar bäst - och man kan likaså välja bestämd form där det låter bättre.
Tips för dyslektiker och personer med andra läs- och skrivsvårigheter
Om man är dyslektiker eller har svårt för att hantera ordformer och grammatiskt tänkande av det här slaget kan en bra tankeregel vara att prova om ordet passar in i denna mening: "Just nu läser jag om X i skolan". Då kan man skapa en tagg av det ord som passar in där X står. Man säger ju inte "Just nu läser jag om katt i skolan" eller "Just nu läser jag om medeltid i skolan" utan man läser ju om "katter" och om "medeltiden".
En problematik som finns rörande taggning och sökningar med olika sökord är att många personer använder ofta singularform vid både sökning och taggning medan biblioteken och professionella indexerare ofta använder obestämd form plural i taggarna. Den nationella ämnesordlistan Svenska ämnesord har generellt ordformen obestämd form plural.
Vill man att till exempel söktjänsten Länkskafferiet ska importera ens taggade länkar gäller det alltså att du fundera på hur du vill att dina bokmärken och tagga ska se ut eftersom de baserar sina taggar på den ordform som används i Svenska ämnesord. Det gäller alltså att fundera på hur man vill att taggarna ska användas, av dig själv och av andra.
Att använda övergripande termer
En tumregel kan vara att använda ganska övergripande termer, ungefär som om du skulle namnge några mappar i din webbläsare och spara in bokmärken i dem. Det är ofta mer användbart att använda övergripande termer än att tagga väldigt specifikt och detaljerat för försöka formulera exakt vad resursen handlar om. Det blir avsevärt lättare att överblicka och hantera taggarna eftersom de blir mycket färre.
En nackdel med att använda övergripande termer är dock att träffsäkerheten minskar vid sökningar eftersom en resurs om exempelvis Pythagoras sats då kanske bara taggas med ordet "geometri" istället för med ordet "Pythagoras sats". det blir då omöjligt att hitta denna resurs via ett taggmoln, eller en lista av taggar. Däremot kan den ju hittas via sökrutan eller genom att man bläddar igenom alla länkar som är taggade med "geometri".
Väljer du att tagga en resurs med både den övergripande termen "geometri" och den underordnade taggen "Pythagoras sats" får du till sist väldigt många taggar att hålla reda på. Allra minst lika många som om du enbart valde att ange specifika och detaljerade ämnesordstaggar.
Ett tips för att hålla nere antalet taggar i sin samling kan vara att komplettera den övergripande taggen "geometri" med ordet "Pythagoras sats" i beskrivningstexten istället, Skriv till exempel: “En övning som förklarar Pythagoras sats. Då blir ordet Pythagoras sats sökbart via sökrutan istället för via taggarna och taggmolnet. Om ordet automatiskt skrivs in i bokmärkets titelfält behöver du ju inte ens tänka på att ange detta ord i beskrivningen heller, eftersom ordet då automatiskt blir sökbart ändå.
Bibliotekarier som katalogiserar och indexerar böcker och andra medier försöker ofta att tagga resurserna med så specifika och exakta taggar (ämnesord) som möjligt. I kollektiva taggingstjänster på nätet kan det alltså vara mer fördelaktigt att inte göra så, för att man inte ska "drunkna" i sina egna taggar och tappa lusten att fortsätta. Men vad som fungerar bäst för dig kan givetvis bara du avgöra!
Att redigera taggar och hålla nere antalet
Om man använt alltför många taggar som egentligen hade kunnat bestå av en enda gemensam övergripande tagg, kan man i efterhand slå samman flera av dem till en gemensam tagg för att minska antalet taggar, men det kan vara ett tidskrävande arbete. Därför är det bra om man kan tänka igenom en taggningsstrategi kring antalet taggar i förväg.
Du har nu tagit dig igenom Steg 6. Här kan du testa dina nyvunna kunskaper!