DigiKoll hem
D 101: Lär dig tagga och dela lärresurser

Användargenererade taggar

Social indexering

Ikoner från olika sociala nätverk lagda i en spiralform.
Bild från Pixabay

Användargenererade taggar kallas de taggar som vem som helst kan skapa i olika digitala tjänster på nätet, exempelvis i bloggar eller olika samarbetsplattformar som sociala bokmärkestjänster, Twitter, Facebook och alla andra som nämnts tidigare i kursen.

Man brukar prata om "social indexering" när det handlar om taggning som kan göras av gemene man i olika digitala medier på nätet. Denna typ av taggning blir en allt viktigare del av hur vi generellt strukturerar och återfinner innehåll på nätet. Den utgör ett viktigt komplement till bibliotekens och andra professionella indexerares standardiserade klassificering av medier i olika publika databaser och webbkataloger.

 

Vad är semantiska webben och länkad data?

Den semantiska webben - eller Web 3.0 - anses av många vara nästa generations webb. Den bygger på att alla webbsidor runt om i världen ska förses med etiketter eller taggar - antingen av experter på området eller av alla som använder internet. Meningen är att skapa länkar och relationer mellan olika data som gör det enklare att hitta i den enorma mängd med information som idag finns lagrad på nätet.

Länkad data är en metod för att publicera strukturerad data på ett sätt som gör det möjligt att följa kopplingar mellan information på webbsidor över flera källor. Länkad data bygger på webbstandarder som HTTP och URI:er men syftet är inte att använda dem för att presentera information för människor utan att göra data läsbar för maskiner. Målet är att göra det möjligt för vitt skilda aktörer att beskriva sin information på ett enhetligt sätt och därmed förenkla återanvändning och göra olika system kompatibla med varandra.

Sedan den dag som Tim Berners-Lee (som skapade webben) presenterade sin idé om den semantiska webben i början av 2000-talet har det pågått ett intensivt arbete världen över för att realisera denna utvidgning av webben. I filmen nedan berättar han och några fler som är involverade i projektet mer om vad de ser som framtidens webb.

"A story about the Semantic Web" av journalisten Kate Ray

 

Hierarkier

Även inom den sociala indexeringen kan man se tagging i en hierarkisk struktur som påminner om den typ av hierarki som finns i Svenska ämnesord. Det finns t.ex i många bloggtjänster något som kallas för kategorier, tänkta att ge mer en övergripande beskrivning av innläggen, medan taggarna ger en mer detaljerad beskrivning. Exempel på en sådan struktur på en påhittad blogg om Norden:


Kategorier

Danmark, Finland, Island, Norge, Sverige


Taggar

Bergen, Göteborg, Helsingfors, Köpenhamn, Mariehamn, Stockholm, Olso, Århus.

Kategorierna är här så att säga "övergripande ämnesord", medan taggarna beskriver kategoriernas inlägg mer på en detaljnivå. Det finns också bloggar där man bara ser att kategorier används och det finns inga taggar. Kategorierna kan vara indelade i övergripande och underordnade kategorier. Det finns också bloggar där man inte använder kategorier utan enbart använder taggar. Taggarna kan vara hierarkiska om man väljer att använda dem så. I exemplet ovan hade man också kunnat välja att använda enbart taggar för att skapa en liknande hieraki. Exempel på en sådan struktur på en påhittad blogg om Norden:


Kategorier

Inga kategorier.


Taggar

Bergen, Danmark, Finland, Göteborg, Helsingfors, Island, Köpenhamn, Norge, Sverige, Mariehamn, Olso, Stockholm, Sverige, Århus.

Här hade man då taggat alla inlägg om Göteborg med både taggen Göteborg och taggen Sverige och alla inlägg om Stockholm med både taggen Stockholm och taggen Sverige. På så sätt hade man kunnat filtrera fram alla inlägg om Sverige och även om de specifika städerna. Det finns alltså många olika sätt att skapa hierarkiska indelningar av innehåll även i den sociala indexeringen.

Upp

 

XX
XX