Koncentrationssvårigheter
Barn som är vilda och bråkiga, inte sitter still och inte lyssnar. Är det din bild av koncentrationssvårigheter, av ADHD?
Förståelse är en av nycklarna till framgång och för att kunna sätta dig in i elevens situation och möta barnet där det befinner sig behöver du först veta mer om vad funktionsnedsättningen innebär.
ADHD är kanske den diagnos som främst förknippas med koncentrationssvårigheter och här i kursen kommer vi att fokusera på resurser om ADHD, men det kan naturligtvis finnas andra orsaker till att någon har uppmärksamhetsproblem och de tips du kommer att få ta del av kan vara till hjälp för många.
Börja med att titta på filmen nedan där Inger Nilsson från Specialpedagogiska institutionen berättar om hur koncentrationssvårigheter kan vara tillfälliga eller varaktiga.
Inger Nilsson om koncentrationssvårigheter
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
ADHD räknas till de neuropsykiatriska diagnoserna, precis som autism, språkstörning och Tourettes syndrom. En neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) finns med från barndomen och handlar om att hjärnan arbetar och fungerar lite annorlunda. Nedsättningen har inte med intelligensen att göra och syns inte utanpå, så det kan vara svårt för andra att förstå de hinder som uppstår i vardagen.
Avgränsningen mellan de neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna är inte självklar, det finns gemensamma problemområden och en och samma person kan ha flera diagnoser.
Många barn får idag diagnosen ADHD. Det pågår en debatt kring riskerna med en eventuell överdiagnosticering. Enligt Socialstyrelsen har bättre kunskap och ökad medvetenhet bidragit till det ökande antal diagnoser och den därmed ökande förskrivningen av läkemedel. Kriterierna för att få diagnosen har också ändrats något genom åren, vilket gör att fler omfattas. En annan aspekt, som tas upp av Susanne Bejerot, docent vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet, är att samhället i sig har blivit mindre tillåtande för personer med NPF och det gör att problemen märks mer än de annars skulle göra.
I filmen nedan går Sven Bölte, som är professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap vid Karolinska Institutet, igenom olika myter och fakta om ADHD. Andelen som fått en ADHD-diagnos har ökat över hela världen. I Sverige ligger andelen nu runt 5 %, vilket har varit ett normalvärde i alla studier under de senaste 30 åren.
Hjärnfonden: Adhd myt och fakta - Sven Bölte
Bokstavskombinationer
Det finns olika beteckningar för diagnoserna inom det här området. Vad är det för skillnad på dem och hur hänger de ihop?
ADHD, som står för "Attention Deficit Hyperactivity Disorder", är samlingsnamnet för en funktionsnedsättning som kännetecknas av uppmärksamhetsproblem, impulvisitet och överaktivitet. De flesta barn har drag av de här egenskaperna, men för att sätta en diagnos krävs det att svårigheterna har visat sig i tidig ålder och pågått under en längre tid. De ska också ha medfört betydande problem inom minst två områden, till exempel i skolan och i hemmet.
Som Inger berättade kan man dela upp ADHD i tre typer:
- Främst uppmärksamhetsproblem (har även kallats ADD)
- Främst impulsivitet och överaktivitet
- En kombination av uppmärksamhetsproblem, impulsivitet och överaktivitet
Om någon pratar om ADD ("Attention Deficit Disorder") menas alltså ADHD utan impulsivitet och överaktivitet. Dessa barn är snarare mindre aktiva än normalt och märks därför inte alltid lika mycket i klassen.
Ett annat begrepp som kan förekomma är DAMP ("Deficits in Attention, Motor control and Perception"). Det är en äldre term som användes för barn som även hade motoriska svårigheter och ibland perceptionssvårigheter. Istället för DAMP pratar man numera om det som ADHD med DCD ("Developmental Coordination Disorder").
ADHD är ganska vanligt, man räknar med att det förekommer hos mellan 3 och 5% av alla skolbarn. Förr trodde man att det växte bort, men det har visat sig att vuxna också kan ha ADHD och en del får inte en diagnos förrän senare i livet.
Tourettes syndrom
Ett barn med ADHD kan även ha Tourettes syndrom, vilket medför reflexartade, ofrivilliga rörelser och läten, så kallade tics. Exempel på motoriska tics är blinkningar, ryckningar och grimaser. Vokala tics kan yttra sig i form av ljud, som fnysningar och visslingar, upprepningar av fraser eller, för en del med Tourettes syndrom, i ett behov av att utstöta svordomar, könsord och liknande som inte passar in i sammanhanget. Tvångstankar och tvångshandlingar (OCD eller "Obsessive Compulsive Disorder") förekommer ofta.
Referenser
Riksförbundet Attention (NPF-diagnoser)
ADHD-center
Infoteket om funktionshinder (ADHD, Tourettes syndrom)
Kort om ADHD hos barn och vuxna: En sammanfattning av Socialstyrelsens kunskapsöversikt (pdf)
Hjärnfonden.se