Presentera digitalt
Digitala verktyg kan också användas för att presentera information, till exempel om eleverna ska redovisa en uppgift.
Det finns många olika sätt att göra digitala presentationer och det kommer hela tiden nya verktyg, men nedan beskriver vi några presentationsmetoder som kan passa inom SO-ämnena. Metoderna anknyter också till kraven på medie- och informationskunnighet i läroplanen. Alla verktyg är antingen gratis eller finns både som gratisversion och betalversion med fler funktioner.
Skapa infografik
I förra avsnittet såg vi exempel på infografik som du kan hitta på nätet och använda i undervisningen. Men du kan också låta eleverna skapa egen infografik.
Canva är ett nätbaserat design- och publiceringsverktyg, där du kan utgå från färdiga mallar och sedan låta fantasin flöda. Verktyget och premiumfunktionerna är helt gratis för lärare och elever i grundskolan och gymnasiet. Canva går att integrera med andra verktyg och lärplattformar som Canvas och Google Classroom. Nedan berättar Helene Ericsson, IT-pedagog i Umeå, mer om möjligheterna med Canva i undervisningen.
Easel.ly är ett liknande verktyg och finns både i gratis- och betalversion (med särskilda priser för lärare). I ett inlägg på Easel.lys blogg hittar du översikten nedan och tips på upplägg för att göra infografik tillsammans med eleverna.
Några fler verktyg och recensioner av dem finns i Common Sense Educations artikel: Best Infographic Design Apps and Websites.
Se också filmen Infographics for change där läraren Chela Delgado arbetar med infografik med sina elever, som går sista årskursen i high school (motsvarande gymnasiet). Filmen visar både hur hon guidar eleverna i att reflektera kring infografik och hjälper dem att komma igång med att skapa egna alster inom ämnet medborgarengagemang.
Tidslinjer och kartor
En variant av infografik är tidslinjer och numera går det förstås att göra dessa digitalt och få dem interaktiva. Kartor tittade vi på i samband med Google Maps och Earth, men det finns också andra verktyg som låter dig anteckna eller rita på kartan.
Canva har mallar för att skapa tidslinjer. Läs mer om det på deras hemsida.
Timeline är ett enkelt tidslinjeverktyg. Du kan lägga in text och bild för varje händelse och behöver inte ens logga in utan kan börja skapa tidslinjen direkt i webbläsaren.
Med Tiki-Toki kan du lägga in bilder från Flickr och filmer från YouTube och Vimeo i tidslinjen samt se tidslinjen i 3D.
Tidslinjen i Sutori är lite annorlunda. Du scrollar igenom den uppifrån och ner istället för sidledes så att det blir mer som en berättelse. Se den korta introduktionen nedan som visar hur Sutori kan användas i historieämnet.
Scribble Maps använder sig av Googles kartor, men här kan du rita direkt på kartan, göra cirklar och rektanglar, lägga till textrutor och bilder som du kan flytta runt och placera var som helst för att förklara något.
"Content curation"
När du som lärare väljer ut digitalt material som eleverna ska använda kan man säga att du ägnar dig åt "content curation" eller att kuratera. Som Beth Kanter förklarar: "Content curation is the process of sorting through the vast amounts of content on the web and presenting it in a meaningful and organized way around a specific theme."
Varför ska eleverna lära sig att kuratera? Ur ett undervisningsperspektiv kan "content curation" kopplas till en rad olika kunskaper som har blivit allt viktigare i dagens samhälle, till exempel kritiskt tänkande, förmågan att kunna bedöma olika källor och värdera den information man hittar. John Spencer ger här en kort och koncis förklaring.
John Spencer: What is content curation and why is it important for learning? (1:21)
Läs också (eller lyssna på) hans blogginlägg Getting Started with Content Curation in the Classroom.
Förutom en värdefull färdighet och central aspekt av digital kompetens kan "content curation" också främja de högre nivåerna av lärande i Blooms taxonomi, som Jennifer Gonzalez beskriver i To Boost Higher-Order Thinking, Try Curation där hon även ger exempel på kurateringsprojekt och digitala verktyg för att kuratera: Elink, Pinterest, Symbaloo och Diigo. Ytterligare ett sådant verktyg är Wakelet.
Vad är skillnaden mellan att samla ihop information och kuratera? Nancy White, IT-pedagogisk konsult, illustrerar det i ett diagram på sin blogg och pekar på hur hon har utvecklat sina tankar kring att kuratera utifrån de erfarenheter hon har gjort.
I den här artikeln kan du läsa mer om "content curation" av ursprungliga källor i samhällsorienterande ämnen. Eleverna använder resurser från Smithsonian Learning Lab istället för att söka bland material som ligger öppet på nätet, men deras och lärarnas tankar kring arbetet är intressanta.
Ett annat lärarexempel är Cecilia Lind, som har använt metoden i ämnet engelska: Kuratera digitala topplistor.
Du har nu tagit dig igenom Steg 4. Här kan du testa dina nyvunna kunskaper!