Varför ska jag flippa mitt klassrum?
Du har nog redan förstått att det som framförallt lockar med det flippade klassrummet är att det frigör tid för möten mellan lärare och elev samt diskussioner mellan elever i klassrummet.
Daniel Barker, gymnasielärare i matematik och fysik, är en annan av pionjärerna i Sverige. Besök gärna Barker-YouTube även om materialet där nu är några år gammalt. Han har också skrivit boken Flipped Classroom - det omvända arbetssättet. I föreläsningen vid Stockholms universitet nedan berättar Daniel Barker varför han började flippa sitt klassrum och hur han gick till väga.
Daniel Barker - Flipped classroom (ca 50 min)
Nedan listar vi några fördelar för elever, lärare och föräldrar som det flippade klassrummet kan innebära.
Fördelar med metoden
Genom att spela in genomgångar som eleverna ska titta på hemma kan du som lärare ägna mindre av lektionstiden till genomgångar och mer till diskussioner och fördjupning. När färdighetsträning och problemlösning inte längre är läxor utan sker i klassrummet, så får alla elever mer hjälp och stöd av läraren.
Detta gynnar särskilt elever med svårigheter och de som tragglar med färdighetsträningen hemma för att föräldrarna inte har möjlighet att hjälpa till med läxorna. Metoden innebär därför ett rättvisare och mer demokratiskt sätt att undervisa på.
Som lärare får du större möjlighet att lyssna på varje elev/grupper av elever, vilket ökar dina möjligheter att individualisera undervisningen. Lektionstiden kan du använda till att muntligen förklara och visa, fånga upp frågor och eventuella svårigheter samt att vägleda de elever som behöver extra hjälp. Om du har kopplat kontrollfrågor till din digitala presentation så vet du redan innan lektionen börjar vilka elever som du ska ägna lite extra uppmärksamhet. Du vet också vilka elever som förstått och som behöver fördjupningsuppgifter och större utmaningar.
Elever lär sig på olika sätt och i olika takt. För t.ex. elever med läs- och skrivsvårigheter, där lärobokens texter kanske känns långa och svåra, så kan videoformatet vara ett alternativ. En inspelad lektion kan eleverna pausa, spola framåt och bakåt för att repetera om och om igen.
När elever har varit frånvarande eller behöver se och höra en genomgång igen kan du alltid hänvisa till den digitala presentationen. Du behöver inte hålla samma genomgång om och om igen. Självklart kan inspelade genomgångar också användas för repetition, t.ex. inför nationella prov.
På samma sätt som lärare-elev tiden ökar i det flippade klassrummet så ökar förstås också elev-elev tiden. Det blir ett större utrymme för eleverna att samarbeta och lära av varandra. När elever hjälper varandra så får de dels öva sig i att formulera sin kunskap och dels i att ta och ge återkoppling, så kallad kamratbedömning.
Föräldrar har med de inspelade genomgångarna ett utmärkt verktyg för att ta del av barnens lärande. En videolektion hjälper även föräldrarna att repetera sina kunskaper eller lära nytt. Kanske kan detta öka föräldrarnas engagemang och samarbetet mellan hem och skola.
Fler reflektioner
Rapporten Bättre skolresultat med flippat lärande – Teorier, fallstudier och erfarenheter är skriven av Jan Hylén på uppdrag av SKL (2016). Här går han igenom grunderna för flippat lärande samt lyfter fram fallstudier som visar på förbättrade arbetsresultat med den här metoden.
Läs gärna Magnus Ehingers blogginlägg Femte veckan med flippat klassrum för- och nackdelar. Bloggen Magnus Ehingers undervisning är fylld av lektionsanteckningar, labbinstruktioner, provuppgifter och tips på pedagogiska resurser på nätet. Magnus, som är lektor i biologi, kemi och bioteknik, har också skapat och delat videolektioner till framförallt biologi- och kemiämnet, för gymnasiet.
Läs också Skolverkets artikel Flippade klassrum har både för- och nackdelar, en sammanfattning av en amerikansk fallstudie med 200 lärare som undervisar i naturvetenskapliga ämnen och matematik och som använder sig av flippat klassrum.
Du har nu tagit dig igenom Steg 3. Här kan du testa dina nyvunna kunskaper!