Flippa undervisningen i högre utbildning

Metoden "det omvända klassrummmet" är inte bara något för grund- och gymnasieskolan utan passar kanske ännu bättre inom högre utbildning. Där kan det tillsammans med kamratlärande och mentometersystem för studentrespons tillföra ytterligare dimensioner till lärandet.

Idag har några lärare på högskolan börjat att spela sina föreläsningar och presentationer och låta studenterna titta på dem i förväg för att sedan kunna ägna tiden i lärosalen åt diskussion och fördjupning inom områden som studenterna har problem med. En av dem är David Black Schaeffer vid Uppsala universitet.

David använder sig också av "peer instruction for active learning", en metod som togs fram av professor Eric Mazur vid Harvard University. Eric Mazur berättar själv hur det gick till och hur hans upptäckt förändrade hela hans sätt att undervisa på. Numera föreläser han aldrig utan låter studenterna förklara för varandra.

I den här filmen berättar David Black Schaeffer om hur han, genom att flippa och använda sig av studentmedverkan, lyckats förbättra studenternas lärande.

Här är några fler exempel på flippat klassrum inom högre utbildning!

Omvänt klassrum är hennes metod - Intervju med Eva Strandell, universitetslektor i humanbiologi vid Högskolan i Halmstad.

Flippade klassrum gav pedagogiskt pris - Artikel om vinnaren av ETS pedagogiska pris 2015, Erik Vanhatalo vid Luleå tekniska universitet.

Nya klassrum vänder upp och ner på undervisningen - Artikel om flippad (omvänd) undervisning på Ekonomihögskolan i Lund.

Clickers

Att använda digitala responssystem, t.ex. clickers, i undervisningen kan vara ett sätt att synliggöra studentgruppens förståelse av de begrepp som föreläsaren tar upp under föreläsningar. Clickers kan även användas som ett komplement till kursvärderingar med mera. I en film från University of Colorado, Science Education Initiative berättar de om hur man kan använda digitala responssystem för att aktivera studenterna.

Det finns avancerade responssystem där varje elev eller student måste ha en särskild dosa för att kunna rösta, men du kan även testa Plickers. Du behöver då bara en app, som är gratis, och ett antal kort som du kan skriva ut från webbplatsen. Korten ska eleverna hålla upp när de svarar på frågan. Med hjälp av appen kan du sedan scanna in korten och få alla svaren presenterade i ett diagram. Hur du kommer igång beskrivs i Plickers hjälpguider. Med gratisversionen kan du skapa upp till fem frågeset. Du kan även prenumerera på Plickers Pro med fler funktioner.

Det går också att få in åsikter från studenterna, eller kanske kollegorna, med webbaserade gratisverktyg som också fungerar på smarta telefoner och surfplattor.

Mentimeter är ett sådant verktyg. Här skapar du frågor med olika svarsalternativ. Din omröstning får en särskild kod och de som ska rösta går bara in på Mentimeters röstningssida, antingen med datorn eller mobilen, skriver in koden och väljer alternativ. Röstresultatet visas i ett stapeldiagram som uppdateras automatiskt. Du kan prenumerera på en betalversion för fler funktioner.

Ett annat verktyg är Poll Everywhere, som är gratis att använda med upp till 25 personer som röstar. Med Poll Everywhere kan du ladda ner röstningsresultatet, dela det på sociala nätverk eller bädda in det på en blogg eller webbplats. Du kan rösta via textmeddelande, en webbläsare eller en app.

Voto är också ett alternativ. Du behöver inte logga in för att skapa en omröstning med en eller flera frågor, men ett konto gör det lättare att ändra och spara omröstningen. Även här går studenterna in på en länk och anger den nyckel du ger dem för att komma åt omröstningen.

För mer inspiration och tips på hur du kan använda clickers i undervisningen, titta på filmen nedan av Dr. Russell James vid University of Georgia.