Tidiga insatser för en bra framtid
Forskning har visat att tidig träning i att knäcka koderna underlättar för eleverna senare i skolan!
Hur och när man gör dyslexiutredningar varierar väldigt mycket i olika delar av Sverige enligt tidningen Logopedens översikt (nr 1/2020). Vissa landsting följer de nationella kliniska riktlinjerna att utreda tidigast på vårterminen i årskurs 2 medan andra gör det först i årskurs 3 eller så sent som i gymnasiet. Väntetiden är också lång.
Vid en senare ålder är läs- och skrivsvårigheter inte bara mycket svåra att motverka utan åtföljs också ofta av dåligt självförtroende, låg motivation och ibland depression. En sen upptäckt minskar också förutsättningarna för en bra skolgång för dessa elever, vilket i sin tur begränsar framtida utbildningsmöjligheter och yrkesval, något som kan förhindras om individen får rätt stöd redan från början.
Förskolan har en viktig roll
I Pedagogernas handbok - Kunskap och vägledning om dyslexi (pdf) kan man läsa att man kan förutsäga med upp till 80% säkerhet vem kommer få svårigheter med läsning och skrivning. Det är viktigt att, bland annat, vara uppmärksam på barnets bokstavskunskap, språkljud, uttal och hur barnet namnger saker.
Man är överens om inom läsforskningen att nybörjarundervisningen ska vara strukturerad och genomtänkt. I läsinlärningen skall man på träna sambandet mellan språkljud och bokstav.
Från 1 juli 2019 finns också ett tillägg i skollagen, den så kallade läsa-skriva-räkna-garantin, som innebär att skolor är skyldiga att kartlägga elevernas språkliga och matematiska förmågor redan från förskoleklassen. Högre krav ställs även på åtgärder och uppföljning. Detta just för att säkerställa att stödinsatser sätts in tidigt för de barn som behöver det.
Ny metod för tidig screening
Lexplore är ett svensk företag som har tagit fram en ny metod för tidig upptäckt av läs- och skrivsvårigheter. Screeningen är avsedd för elever i årskurs 1-3 och innebär att barn som ligger i riskzonen för dyslexi tidigt och träffsäkert kan identifieras samtidigt som barn som inte har dyslexi kan uteslutas. Metoden som bygger på mer än 25 års forskning vid Karolinska Institutet kan med 95% säkerhet hitta elever vars läsförmåga ligger markant under normen (10:e percentilen). Därmed kan skolan hitta de elever som behöver följas upp eller eventuellt utredas för dyslexi. Lexplore samarbetar bland annat med ILT Inläsningstjänst. Flera skolor och kommuner har redan screenat sina lågstadieelever.
Olika modeller
De vanligaste läsmodellerna är: den syntetiska och den analytiska modellen. Exempel på syntetiska modeller (även kallade ljudmetoder) är:
- Bornholmsmodellen (Bornholmsmodellen.se, Kod-Knäckarna)
- Rydaholmsmodellen (Läsutvecklingsmodeller - pdf)
- Alfabetiska modellen (Läsutvecklingsmodeller - pdf)
- Wittingmetoden (Wittingforeningen.se)
Exempel på en analytisk modell (där man utgår från barnets språk) är:
- LTG-metoden- Läsning på talets grunder (Whole language) (Läsutvecklingsmodeller - pdf)
Intensivträning ger färdighet
I den ideella föreningen Kod-Knäckarnas blogg kan vi läsa en artikel där Ulrika Wolff säger att intensiv lästräning under en begräsad period får en rejäl skjuts i läsutvecklingen. Det kallas för RAFT-träning (Reading And Fluency Training). Träningen innebär att barnet under en tolvveckorsperiod i 45 minuter varje skoldag intensivtränar på att, bland annat, koppla ihop bokstäver och ljud.
De satsar på intensivmatte
Det finns inget annat ämne i skolan där vi kan känna oss så dumma som i matematik, enligt matematikläraren Inger Lignell. Men intensivundervisning kan göra stor skillnad för eleverna. Läs mer i artikeln: Inger stärker eleverna och höjer matteresultaten.
På Kungshögsskolan i Malmö genomförde de ett pilotprojekt med extra matteundervisning för några elever som hade halkat efter i lågstadiet. Flera av dem förbättrade sedan sina resultat i fjärde årskursen med runt 25% och fick en bredare grund att stå på.
Hitta läromedel
Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) har tagit fram en söktjänst: Hitta läromedel. Här har de samlat läromedel som kan passa i specialpedagogiska sammanhang med tanken att underlätta för lärare och annan skolpersonal att hitta läromedel som kan vara lämpliga för elever med funktionsnedsättning eller i behov av särskilt stöd. Du kan bland annat söka utifrån ämne, skolform, läromedelsegenskaper och medietyp, läsa mer om vad som gör läromedel tillgängliga och hitta inspirationsexempel!
"Kompensation ger motivation för prestation"
Varje elev är unik. Det är lärarens utmaning att ta reda på hur eleven bäst tar till sig kunskap. Finns det det en, eller flera, funktionsnedsättningar gäller det att se vilka möjligheter som finns för att kompensera för de funktionshinder som uppstår. Idag finns det många bra lösningar, men vilka som fungerar på vem, är helt och hållet individuellt. Titta på filmen nedan där Ulrika Jonson ger tips till pedagoger.
Dåvarande Hjälpmedelsinstitutet publicerade 2013 rapporten Anpassningar för oss med dyslexi från projektet "Vägar till arbete". Rapporten är en sammanställning av intervjuer med elever som har dyslexi och deras lärare.
Rapporten visar att teknik och anpassningar för olika behov är nödvändiga, men att det viktigaste var vilket förhållningssätt läraren hade!
Vissa svar och synpunkter på stödet i skolan återkom hos alla de intervjuade ungdomarna: material inför en lektion, anteckningshjälp under en lektion, inskannade dokument som kan läsas upp och kompensation vid provsituationen.
Alternativa lösningar
Bilden är inspirerad från Stefan Bonns föreläsning Specialpedagogik med alternativa verktyg (du måste skaffa konto för att se den, men det är gratis).
Referenser
Pedagogernas handbok - Kunskap och vägledning om dyslexi (pdf)
Du har nu tagit dig igenom Steg 4. Här kan du testa dina nyvunna kunskaper!