Synskadade elever
Bemötande
En elev med synnedsättning ska naturligtvis bemötas som den individ han eller hon är, men det finns några saker som du som seende kan göra för att underlätta situationen. I artikeln När synen fattas ger specialpedagogerna Gerd Tobiason Jackson och Ingrid Gustafsson på Resurscenter syn i Örebro några tips i form av en "önskelista":
- Använd de sinnen jag är bra på.
- Tala om vem du är och ta i mig när du kommer.
- Ta ordentligt så att jag känner att du är tydlig.
- Prata inte över huvudet på mig.
- Undvik oväntad beröring.
- Tala i förväg om vad du tänker göra när du ska hjälpa mig.
- Begränsa störande ljud runtomkring mig.
- Berätta vad som händer i närheten av mig.
- Prata med mig på lite avstånd när du närmar dig.
- Led mina händer.
Lek via alla sinnen
I filmen Förskolan Pärlan lockar till lek via alla sinnen från Specialpedagogiska skolmyndigheten, inspelad på förskolan Pärlan, möter du tre barn i 4-6 års åldern. Specialpedagogerna Agneta Westman och Lena Lindbom visar och berättar hur man kan skapa en förskolemiljö för barn med synnedsättning och blindhet som uppmuntrar till delaktighet, samspel, självständighet, kreativitet och nyfikenhet.
I undervisningen
Specialpedagogiska skolmyndigheten har information om Synnedsättning. Där kan du också hitta filmer och annat material, t.ex. rapporten Möjligheter till delaktighet och lärande för elever med synnedsättning och forskningsöversikten Att främja delaktighet och lärande hos barn och elever med synnedsättning, som vänder sig till förskollärare och lärare och andra inom förskolan och skolans värld och ger tips och råd om såväl lärmiljö som ämnesmetodik.
Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen, har ett häfte med konkreta Råd till lärare som undervisar elev med synnedsättning (pdf). Mer finns hos Synskadades riksförbund: Barn och stöd i skolan.
Punktskrift är de synskadades läs- och skriftspråk, ett alfabet uppbyggt av punkter i olika kombinationer som kan avläsas taktilt, med fingertopparna. Upphovsmannen hette Louis Braille och i många länder benämns punktskrift just som "braille".
Skrift som är tänkt att läsas med synen, det vill säga den som finns överallt omkring oss, kallas även svartskrift. Läs mer och se frågor och svar om punktskrift hos SPSM.
SPSM har även Studiepaket blindhet, för dig som arbetar med barn och elever som läser eller kommer att läsa punktskrift, samt ett särskilt avsnitt om dövblindhet, kombinerad syn- och hörselnedsättning.
Om du har en elev som är färgblind finns det en del enkla saker du kan göra för att ge stöd, t.ex. sätta etiketter på de pennor och andra föremål som måste särskiljas utifrån färg och skriva färgens namn på dem. För ytterligare förslag samt tips på hur du kan upptäcka att en elev är färgblind, läs gärna artikeln: Tips for Teachers of Color-Blind Students.
Tydlig text
En del synskadade kan läsa utan hjälpmedel om texten är tillräckligt tydlig och enkel. Genom att tänka på hur texten i ett dokument presenteras och vilka typsnitt du väljer kan du förbättra situationen avsevärt för någon med nedsatt syn och samtidigt göra texten lättare att läsa för alla.
Text som fler kan läsa (pdf) är ett informationsblad från SRF (Synskadades Riksförbund) som innehåller råd om hur du arbetar med typsnitt och layout.
Det finns också typsnitt som APHont som har utvecklats just för bättre läsbarhet.
Ljudmiljöns betydelse
Något man kanske inte alltid tänker på är hur viktig ljudmiljön är för elever med synnedsättning. I rapporten Med ljudet som omvärld från SPSM beskrivs skolans olika ljudmiljöer och ljudmiljöns avgörande roll för elever med synnedsättning. Synskadade elever har ett auditivt fokus, de hör och registrerar även små detaljer och använder hörseln för att ta in, förstå och hänga med i det som händer runt omkring dem, både i pedagogiska och sociala sammanhang. Som Kim, 15 år, säger i rapporten: "Jag hör mig om. För det är liksom mitt eget sätt att se. Så för mig är det lika naturligt som det är för de som slänger en blick runt rummet och ser vad folk gör."
Se också gärna filmen nedan från kunskapsdagen om skolans ljudmiljö 2016, anordnad av Hörselskadades Riksförbund (HRF) och Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM), där rapportens författare Sara Backström Lindeberg berättar mer.
HRF: Ljudmiljöns betydelse för elever med synnedsättning (20:56)
Du hittar fler resurser om ljudmiljö i nästa kursavsnitt: Om eleven inte hör.
Referenser
Du har nu tagit dig igenom Steg 2. Här kan du testa dina nyvunna kunskaper!